Utrikespolitiken dominerade helt när EU:s stats- och regeringschefer satt samlade under torsdagseftermiddagen och -kvällen.
Mest fokus på mötet fick spänningarna i östra Medelhavet där Cypern och Grekland vill ha stöd gentemot Turkiet.
– Det är EU:s skyldighet att visa solidaritet, betonade Frankrikes president Emmanuel Macron på väg in till mötet.
Turkisk träta
Irritationen gäller inte minst det turkiska letandet efter olja och gas på vatten som Cypern ser som sitt. Regeringen i Nicosia vill att EU markerar starkare, bland annat genom sanktioner mot fler personer och företag som är involverade i den turkiska verksamheten.
Oenigheten om vilka ord som skulle väljas var stor.
Först sedan klockan slagit nästa ett på natten mot fredagen kom till sist ett genombrott.
– Vi vill ha en konstruktiv och positiv relation med Turkiet. Men det kommer bara att fungera om provokationerna och påtryckningarna upphör, säger von der Leyen på presskonferensen efteråt.
– I en situation där Turkiet agerar ensidigt och bryter mot internationell rätt så har vi en verktygslåda och vi kan använda den omedelbart, säger tyskan – utan att rakt ut vilja använda ordet sanktioner.
Klart om Belarus
Lösningen kring Turkiet innebar även att den senaste tidens låsningar kring Belarus nu försvinner.
Egentligen har EU:s utrikesministrar redan enats om att införa utökade sanktioner mot styret under mångårige diktatorn Aleksander Lukasjenko i Belarus. Det formella införandet har dock blockerats av Cypern, i väntan på det turkiska.
Sanktionerna gäller 40 personer personer ur det Belarusiska styret och införs omgående, enligt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Bland det frågor som också avhandlades på toppmötet fanns förgiftningen av ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, den nyuppflammade konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan kring Nagorno-Karabach.
