Oroligheterna som bröt ut i Sydafrika sedan expresidenten Jacob Zuma fängslades har hittills skördat minst 72 människoliv.
Men varför är så många beredda att ta till våld för att försvara den politiker som kanske mer än någon annan kommit att symbolisera den djupt rotade korruptionen i landets toppskikt?
-Det är ett symptom. Den interna maktkampen inom ANC har utlösts av Zumas fängslande, säger Henning Melber, professor vid Nordiska Afrikainstitutet.
Tog striden till gatorna
Afrikanska nationalkongressen (ANC) ledde kampen mot rasåtskillnadssystemet apartheid och kom till makten i Sydafrikas första demokratiska val 1994. Partiet har regerat sedan dess, men stödet har börjat dala. Utlovade välfärdssatsningar har uteblivit samtidigt som korruptionen brett ut sig. Parallellt har bittra fraktionsstrider rasat bland dem som tidigare stod sida vid sida i frihetskampen.
Den nuvarande presidenten Cyril Ramaphosa besegrade 2018 just Zuma i kampen om ledarskapet för ANC, och i förlängningen hela Sydafrika. Men Zumas lojalister har inte velat ge upp sina positioner, och när expresidenten nu hamnade bakom galler tog de striden till gatorna.
-Ramaphosa såg ut att gå segrande ur striden med Zumasidan. Förmodligen tänkte man att ”nu eller aldrig” och beslöt att ta risken att åtala honom. Nu har Zumafraktionen svarat med att mobilisera protester och uppvigla till våld i sociala medier, säger Henning Melber.
Livsmedelsbutiker plundras
Protesterna är begränsade till provinserna Kwazulu-Natal och Gauteng. Men även om det är där stödet för Zuma är starkast menar Henning Melber att det inte främst är partipolitik som motiverar plundringen.
-Om du tittar på dem som plundrar så bär de inga banderoller om att befria Zuma. Det är en blandning av vanliga människor och opportunistiska kriminella. Och om du tittar på vad som stjäls så är det främst livsmedel. Människor vet inte hur de ska skaffa mat till sina familjer efter 1,5 år med coronarestriktioner och har blivit desperata.
”Korruptionen är utbredd”
Korruptionen har under många år varit en het politisk fråga. Även om den frekvent diskuteras på högsta nivå och utredningar regelbundet sjösätts får stölder av offentliga medel sällan konsekvenser.
-Korruptionen är utbredd på provins- och kommunnivå. Att fängsla Zuma kommer inte att sätta stopp för korruptionen. Men om Zumafraktionen lyckas få honom frisläppt sänder det fel budskap.
Fakta: Åtalet om Jacob Zuma
Åtalet mot Jacob Zuma omfattar 16 punkter om bedrägeri, svindleri och penningtvätt i samband med en uppgörelse om att köpa utrustning till den sydafrikanska militären under 1990-talet. Zuma anklagas bland annat för att ha tagit mutor från den franska vapentillverkaren Thales.
Anklagelserna kom först fram 2005, men fallet lades ned 2009, kort innan han blev president. Fallet togs sedan upp igen 2016.
Zuma tvingades bort från presidentposten 2018 av regeringspartiet ANC, med anledning av korruptionsavslöjanden och dalande opinionssiffror. Den korruptionsskandalen hade koppling till den mäktiga affärsfamiljen Gupta, som fått lukrativa statliga kontakt och närmast fritt ska ha kunnat besluta om tillsättningar av ministrar och höga tjänstemän. 79-åringen anklagas för att ha möjliggjort plundring av statskassan under sina nästan nio år vid makten, mellan 2009 och 2018.
Sydafrikas författningsdomstol dömde i slutet av juni Zuma till 15 månaders fängelse för domstolstrots. Den 8 juli, runt 40 minuter innan den tidsfrist som getts honom löpte ut, överlämnade sig Zuma till polisen.