Videobilder som turkisk polis har släppt påstås visa bilder på gripandet av en syrisk kvinna som är misstänkt för att ha placerat ut bomben. Man hävdar även att hon i förhör har sagt att hon har fått hjälp av kurdiska militanter. Michael Sahlin, tidigare svensk ambassadör i Turkiet, påpekar att det i den turkiska verkligheten finns två sannolika aktörer bakom söndagens dåd där minst sex personer dog och över 80 skadades.
– Antingen är det IS eller så är det PKK. Så har det varit förr och så är det säkert också nu, säger han.
Snabba med utpekandet
Under 2016, samma år som kuppförsöket i Turkiet, skedde hela åtta terrordåd på olika platser runt om i landet, vissa anklagades IS ligga bakom, andra PKK och deras förgreningar. Skillnaden brukade vara att IS genomförde terrordåd med syfte att skada civila – medan PKK:s attacker hade profilen att ge sig på militära mål, förklarar Michael Sahlin.
Trots att man i söndagens dåd verkar ha riktat sig just mot civila var turkiska myndigheter snabba med att peka ut PKK, vilket inte förvånar Michael Sahlin.
– Det är taktiskt väldigt lämpligt att peka ut PKK i det här läget – nästan oavsett vad man vet, säger han och fortsätter:
– Sen kan det vara så också, ingen vet ju riktigt vem det är nu och ingen har tagit på sig det än.
Kan påverka Natosamtalen
Även syrisk-kurdiska PYD har anklagats av turkiska officiella företrädare för att vara inblandade i attacken. Både PKK och PYD förnekar inblandning. PYD:s ordförande Salih Muslim som Ekot har pratat med kallar anklagelserna för lögner. PKK skriver i ett uttalande att de inte skulle rikta in sig på civila och att de tar avstånd från sådana attacker.
Enligt Sahlin måste Turkiets anklagelser ses i ljuset av Erdogans norra Syrienpolitik och vad som påstås om de kurdiska grupperingarna i de pågående samtalen med Sverige, Finland och USA:
– Förhandlingarna handlar om känsliga saker för Turkiet som har att göra med legitimiteten i deras kamp mot vad de definierar som terrorism.
– Kommer det då ett bombdåd, då är det svårt för någon att hävda att det inte handlar om terrorism.