Strax före 9:00 den 9 november 2016 äntrade Donald Trump scenen på Hilton i Midtown på Manhattan i hemstaden New York för att hålla sitt segertal. I talet, som var oväntat försonligt, tackade han sin familj, stab och vänner för den historiska valkampanj som gjort honom till USA:s 45:e president.
Dagarna, ja till och med månaderna, innan valnatten var tongångarna andra. Stämningen mellan Republikanernas Donald Trump och Demokraternas Hillary Clinton, som ledde stort i de nationella opinionsmätningarna, var hård. Samtidigt hade många räknat ut Donald Trump.
”Extremt liten marginal”
I efterhand har det blivit något av en myt att opinionsmätningarna hade fel, men det stämmer alltså inte. Istället tolkades de fel av många medier.
– De flesta förmodade att Clintons ledning nationellt var tillräckligt stor för att den skulle ge henne segern. Men det var betydligt jämnare läge i de viktiga vågmästarstaterna och Clinton hade svårt att mobilisera demokratiskt lutande väljare att göra slag i saken och faktiskt gå och rösta, säger valforskaren Henrik Ekengren Oscarsson och fortsätter:
– Trump kunde vinna de tre så kallade rostbältesstaterna Wisconsin, Pennsylvania och Michigan med en extremt liten marginal. Det räckte för att tippa över det så kallade elektorskollegiet till Trumps fördel.
Hur tycker du medierna skötte sitt uppdrag i den här delen – många medier misstolkade ju opinionsundersökningarna och kom med felaktiga förutsägelser?
– Förutsägelsen att Hillary Clinton skulle få betydligt fler röster än Trump var ju helt korrekt (Clinton fick nära 3 miljoner fler röster, reds anm.). Men man tog för lite hänsyn till att ett amerikanskt presidentval avgörs på delstatsnivå och där var det på sina håll så jämnt att opinionsmätningarna med sina felmarginaler faktiskt inte gav särskilt tydliga svar.
”Behöver ha utomordentligt stort tålamod”
Henrik Ekengren Oscarsson tror att medierna kommer agera annorlunda i år och att man kommer ta mer hänsyn till hur det amerikanska valsystemet är uppbyggt.
– Den här gången behöver medierna dessutom ha utomordentligt stort tålamod med att kora en vinnare. En del representanter från valadministrationen gör bedömningen att vi vid ett jämnt läge kan få vänta flera veckor innan vi vet vem som har vunnit.
Hillary Clinton fick nästan 3 miljoner röster mer – men förlorade ändå
Hillary Clinton fick flest röster i det amerikanska presidentvalet 2016. Närmare bestämt vann hon 48,18% av rösterna, mot Trumps 46,09%. Det innebär att Clinton fick 2,87 miljoner röster mer. Trots det vann Donald Trump.
Hur är det möjligt? Det beror på USA:s valsystem. Det avgörande är nämligen inte det totala antalet röster – utan att vinna i rätt delstater.
USA är en federation med 50 delstater som har visst självstyre, men det är landets president som har den verkställande makten. De två dominerande partierna i USA är demokraterna och republikanerna.
Amerikanarna röstar i praktiken inte fram presidenten, utan röstar snarare fram de elektorer som i sin tur röstar fram presidenten. Det finns totalt 538 elektorer som är uppdelade efter staterna, somliga stater är ”värda” mer än andra eftersom antalet elektorer grundas på statens folkmängd. Folkrika stater såsom exempelvis Kalifornien blir därmed ”viktigare” att vinna än stater med färre invånare.
Elektorerna har förbundit sig att rösta på en speciell kandidat, men kan i praktiken rösta på motståndarsidan och blir därmed en såkallad trolös elektor. Det är dock väldigt ovanligt.