• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Experten: ”Ett ryskt angrepp mot Ukraina kan vara en vecka bort”

Uppdaterad
Publicerad

På fredagen möter USA:s utrikesminister Antony Blinken Rysslands dito Sergej Lavrov i Genève för att diskutera det spända läget mellan stormakterna. Enligt säkerhetsexperten Katarina Engberg utgör mötet en sista chans till en överenskommelse innan konflikten trappas upp till nästa nivå.

– Bryter förhandlingarna samman så tror jag att en rysk aktion mot Ukraina kan ske inom en vecka, säger Engberg i Morgonstudion.

Spänningarna mellan Ryssland och de allierade i väst har sin grund i de krav som Ryssland ställt på försvarsalliansen Nato. Ryssland vill bland annat ha löften om att alliansen inte ska utvidgas, och har hotat med militära åtgärder om kraven inte uppfylls.

Ryssland har tidigare träffat såväl Nato som Tyskland och OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) för att nå en överenskommelse, men hittills är det inte mycket som tyder på att spänningarna minskat.

”Sista akten”

Katarina Engberg, som är senior rådgivare vid svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS), ser dagens möte mellan USA och Ryssland som en sista chans till förhandling.

– Vi får se mötet idag som den sista akten i det diplomatiska spelet. Säger man i slutet av dagen att man kan forsätta förhandla, då är det en god utveckling. Säger man däremot att ”nu får det vara”, då vet vi att det inte finns någon öppning.

Om Ryssland och USA inte kommer överens tror Engberg att en ryskt angrepp mot Ukraina kan ske redan inom en vecka. Hur ett sådant skulle se ut är svårt att förutspå, menar hon, men troligtvis skulle aktionen kunna riktas mot Donbass-regionen i östra Ukraina, där proryska separatister stridit i åratal.

– Det kan handla om cyberattacker, kuppförsök, eller att man skjuter missiler in i Ukraina. Jag tror dock inte att man vill ta hela landet. Även om man kommer mala ner den ukrainska krigsmakten så kommer det kosta liv och det tror jag inte att det ryska folket är riktigt beredd på.

Storskaliga cyberattacker

Ett annan alternativ är enligt Katarina Engberg cyberattacker av en skala som tidigare aldrig skådats. Ett sådant angrepp skulle komplicera ett eventuellt svar från USA och dess allierade, säger hon.

– Man vet hur man ska reagera om det går trupper över en gräns, men om det kommer ett cyberangrepp, hur reagerar man då? Ska man slå tillbaka med cyberattacker från västs sida? Då kanske ryssarna plockar ner delar av den amerikanska infrastrukturen, som de visat tidigare att de kan. Vi vet inte hur en sådan konflikt kan komma att utspela sig, men om det sker kommer vi nog för första gången se användande av cybervapen på ett sätt som vi inte gjort tidigare.

Oavsett vilken väg Ryssland väljer så ser Engberg en påtaglig risk för upptrappning om inte fredagens möte ger resultat. Att Ryssland helt plötsligt skulle backa från kraven utan att få något tillbaka ser hon som osannolikt.

– Det är väldigt ultimativa krav som man ställer. När man gått ut så hårt tror jag att det är svårt att dra tillbaka det, säger Katarina Engberg.

Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

• Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.

• Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

• Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

• Inte upprätta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

(TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.