Internationella medier rapporterar nu om koranbränningen i Stockholm och protesterna mot Turkiet och president Recep Tayyip Erdogan. Och i Turkiet och andra arabländer reagerar och protesterar människor, bland annat genom att bränna den svenska flaggan och protestera i flera städer.
Toni Alaranta är Turkietanalytiker och seniorforskare på FIIA, specialiserad på Turkiets inrikes- och utrikespolitik samt kurdfrågan. Han säger till SVT Nyheter att dansk-svenske Rasmus Paludans koranbränning har väckt uppmärksamhet även i Finland.
– Många av oss i Finland ser det som en onödig provokation som försämrar relationen mellan Sverige och Turkiet. I det avseendet är det en onödig utveckling, säger Alaranta.
Han konstaterar att även Finland har en stark och lång yttrandefrihetstradition. I veckan publicerade finländska kvällstidningen Illtalehti också en karikatyr föreställande den Erdogan-docka som hissades utanför Stockholms stadshus, samtidigt som den svenska Flamman utlyste en satirtävling med Erdogan som objekt.
Toni Alaranta berättar att det har varit protester även i Finland, men inte i samma utsträckning, och att det kan bero på att det bor betydligt fler personer med kurdiska rötter i Sverige.
Han tror också att de kraftiga reaktionerna från Turkiet, och den från första början hårdare retoriken gentemot Sverige, inte enbart handlar om att man är förorättad.
– Även om det inte hade varit en enda PKK-demonstration under dessa månader skulle vi i princip ha varit i samma situation. Erdogan har försökt använda detta inrikespolitiskt inför det kommande valet men också för att pressa USA och även andra Nato-länder, säger Alaranta.
Att Finland i ljuset av det rådande politiska läget skulle släppa idén om en gemensam Nato-process med Sverige tar han för osannolikt.
– Jag tycker att Sverige och Finland har gjort i stort sett allt vi har kunnat göra.