Det finns många oklarheter kring skolskjutningen i finska Vanda och hur den 12-åring som har erkänt dådet fick tag på vapnet, som ska ha tillhört en släkting utanför den omedelbara familjen.

– Om man går till skolan med ett vapen, så kan man konstatera att det föreligger någon grad av planering, sade kriminalkommissarie Kimmo Hyvärinen till finska Yle.

Våldet bland unga ökar

Henri Rickander är docent i polisjuridik och har en lång bakgrund inom våldsforskning i Finland. Han säger att skolskjutningar fått allt större uppmärksamhet sedan två stora attacker i landet 2007 och 2008.

– Det är ett hett ämne och de senaste åren har en liten grupp unga börjat uppträda väldigt våldsamt. Vi har sett att våldet i vissa grupper mellan 12 och 15 år har ökat och blivit svårare.

Men våldet är koncentrerat till en mycket liten del av befolkningen. Bland dem under 30 står två procent av män och en procent av kvinnor bakom hälften av brotten, enligt Henri Rickander.

– Ett fenomen vi har sett är att unga filmar in våldsdåd för att skapa ett rykte om sig själv i kriminella kretsar, säger han.

Vanligt med vapen i Finland

– Vi har många vapen i Finland: För att jaga, för sportskjutning och för militära ändamål. Men den stora frågan är hur vapnet, som ska vara inlåst, hamnade hos ett ungt barn i ett annat hushåll, säger Henri Rickander.

Trots detta menar han att det är mycket ovanligt med skjutvapen i skolor, där knivar ofta utgör ett större hot.

– Skolsäkerheten i Finland är väldigt fokuserad på eldsvådor, det finns mycket att jobba på vad gäller riktat våld. Sex procent av unga bär kniv, det är oroväckande, säger Henri Rickander.