Rysslands militära upptrappning vid Ukrainas gräns och landets krav om att Nato inte expanderar längre österut har flera förklaringar, enligt Fredrik Löjdquist, chef för Centrum för Östeuropastudier.

– Ryssland har flera mål med sitt aggressiva beteende. Man vill ha kontroll över Ukraina och andra grannländer i en slags rysk inflytelsesfär där man kan bestämma över deras utrikes- och säkerhetspolitik, säger han i Aktuellt.

– Det handlar också om att man vill rasera den europeiska säkerhetsordningen som bygger på folkrätten och viktiga principer om territoriell integritet, länder självbestämmande och suveränitet, och få det ersatt med en ordning där stormakterna gör upp om spelreglerna för mindre länder.

Fredrik Löjdquist tror att det finns en betydande risk för väpnad konflikt. Retoriken och den militära upptrappningen är menad att få väst att göra eftergifter och börja förhandla.

Samtidigt har Ryssland tidigare visat att man är villiga att ta till våld för att nå sina mål.

– Man har lagt en pistol på bordet, säger Fredrik Löjdquist.

USA inte beredda att strida

Jan Hallenberg, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet, tror inte att det blir ett militärt ingripande från USA eller Nato vid en rysk attack. Enligt honom är det dock inte säkert att det blir en väpnad konflikt, och om en sådan sker så blir det sannolikt en i mindre skala, enligt honom.

– Ukraina är inte med i Nato. Försvarsgarantin gäller bara de 30 medlemmarna. Presidenten i USA har gjort klart att man inte kommer skicka amerikanska trupper, säger han.

USA har dock lovat militär hjälp på annat sätt i form av materiella resurser, men budskapet till Ukraina är tydligt, enligt Jan Hallenberg:

– Vi står på er sida, men vi är inte beredda att strida på er sida.