Vad är egentligen nytt i den här rapporten (AR5)?

Grundbudskapet är samma som tidigare, men forskningen anses nu vara ännu säkrare. Det är enligt FN:s klimatpanel till minst 99 procent klarlagt att jordens klimat håller på att värmas till minst 95 procent klarlagt att merparten av uppvärmningen sedan 1950 orsakats av mänsklig påverkan, främst utsläpp av koldioxid.

I den förra rapporten, AR4, som kom 2007, bedömde forskarna sannolikheten till 90 procent. År 2001, i rapporten AR3, var siffran 66 procent, och i 1995 års rapport AR2 var sannolikheten 50 procent. 

I den första rapporten (FAR) angavs ingen procentsats utan forskarna konstaterade att utsläpp från mänskliga aktiviteter väsentligt ökar halterna av växthusgaser.

Hur mycket har temperaturen stigit?

Jordens medeltemperatur har, enligt rapporten, stigit 0,85 grader på 100 år, under en mätperiod mellan åren 1901-2012.

Hur många grader varmare kommer det att bli i framtiden?

Enligt rapporten kan jordens medeltemperatur stiga mellan 0,9 och 6,0 grader till år 2100 jämfört med slutet av 1800-talet; förindustriell tid.

Det som framför allt avgör hur mycket temperaturen stiger är hur mycket världen begränsar utsläppen av växthusgaser.

Enligt klimatpanelen är omfattande utsläppsminskningar det enda som ger en god chans att hålla temperaturökningarna under 2 grader, en nivå som anses vara gränsen för allvarliga klimatförändringar.

Men uppvärmningen tycks ju ha stannat av?

Temperaturökningen har visserligen varit något långsammare de senaste 15 åren, jämfört med genomsnittet sedan 1950, men den underliggande, långsiktiga trenden av uppvärmning fortsätter.

Förklaringen är enligt forskarna naturliga variationer i klimatet, inte minst samspelet mellan hav och luft. Under slutet av 1990-talet bidrog havsfenomenet El Niño till att stärka den globala uppvärmningen. De senaste tio åren har det varit tvärtom. Mer av värme antas alltså ha hamnat i haven de senaste 15 åren.

Den långsammare temperaturökningen tros också bero på solvariationer och stoft från vulkanutbrott som förmodligen temporärt bidragit till att dämpa den globala uppvärmningen något.

Vilket scenario är troligt?

IPCC har försökt bedöma klimatförändringarna efter fyra utsläppsscenarier. I det mest försiktiga når koldioxidhalten bara 421 ppm år 2100, medan det i det mest dramatiska scenariot når halten 936 ppm.

Redan i dag ligger halten på ca 400 ppm. Det första scenariot kräver alltså ett nästan omedelbart stopp på utsläppen vilket inte är troligt med dagens utveckling.

I dag ökar utsläppen i en sådan takt att världen snarare ligger i linje med det mest extrema scenariot, vilket innebär 50 procents risk att det blir mer än fyra grader varmare till slutet av seklet enligt IPCC. Men om utsläppen minskar kommer uppvärmningen att bli mindre.

Hur mycket kommer havsnivån att stiga ytterligare?

Havet har stigit cirka 2 decimeter under 1900-talet, och forskarna är säkra på att det har gått dubbelt så fort de senaste 20 åren som under hela 1900-talet. En sådan stigning har troligen inte setts på 2000 år.

Till år 2100 är det troligt att havsnivån stiger ytterligare cirka en halvmeter, 28-97 centimeter beroende på utsläpp.

Det är mer än vad IPCC bedömde i sin förra rapport för sju år sedan. Skillnaden beror på att forskarna nu har bättre data och modeller för hur polarisarna smälter.

Vad är klimatkänslighet?

Klimatkänsligheten är ett mått på hur mycket jorden värms upp på grund av utsläpp av växthusgaser.

Klimatkänsligheten brukar definieras som ”den långsiktiga globala medeltemperaturökningen” som orsakas av en fördubbling av atmosfärens koldioxidhalt.

Klimatkänsligheten beror på de olika återkopplingarna som sker i klimatsystemet vid stigande eller sjunkande temperatur; till exempel förändringar i molnigheten eller mängden vattenånga i atmosfären.

Om dessa återkopplingar förstärker uppvärmningen mycket, är klimatkänsligheten hög. Om återkopplingarna är små, är klimatkänsligheten låg.

Klimatkänsligheten har visat sig vara svår att slå fast exakt. I den nya rapporten vidgas det troliga spannet något, från mellan 2 och 4,5 grader till mellan 1,5 och 4,5 grader. Förändringen är emellertid liten och påverkar inte forskarnas scenarier för hur världens medeltemperatur antas öka under 2000-talet. Den avgörande faktorn är hur stora utsläppen av växthusgaser blir.

Vad står IPCC och AR5 för?

IPCC står för Intergovernmnetal Panel on Climate Change och bildades 1988 av Världsmeteorologorganisationen WMO och av FN:s miljöprogram UNEP. 195 länder är medlemmar av IPCC.

IPCC gör ingen egen forskning, utan sammanställer den senaste forskningen om klimatförändringar och hur de påverkar våra livsvillkor. Den första rapporten publicerades 1990; First Assessment Report och förkortas FAR. Nu är det den femte som publiceras, Fifth Assessment Report, som förkortas AR5.

Varför kommer den här typen av rapporter från IPCC?

IPCC-rapporterna är en beställning och ska utgöra underlag för världens beslutsfattare, forskare och politiker ska i möjligaste mån nå samförstånd. Den ska utgöra grunden i de globala klimatförhandlingarna och beslutsfattande inom ramen för FN.