I början av 2016 fanns det 15.395 kärnvapen i världen. Av dem är 4.120 utplacerade och operativa. Övriga kärnvapen är i reserven, i lager eller ska nedmonteras.
Det har skett en kraftig minskning sedan det kalla kriget. I mitten av 1980-talet fanns nästan 70.000 kärnvapen. Men den kraftiga minskningen håller på att stanna av, enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri.
– Det verkar som om det har planat ut. Vi har snart nått en nivå där det inte kommer att ske någon betydande ytterligare minskning av kärnvapnen, säger Shannon Kile, chef för Sipris kärnvapenprojekt.
Den kraftiga minskningen beror till stor del på att Ryssland och USA minskat antalet strategiska kärnvapen. De kan avfyras från ubåtar och från land mot mål långt bort. Stora städer, militärbaser och militära högkvarter kan vara mål för de strategiska kärnvapnen.
Ny generation kärnvapen
Samtidigt har både Ryssland och USA lanserat stora och dyra moderniseringsprogram. De har tillsammans mer än 93 procent av kärnvapnen i världen.
USA planerar att använda 348 miljarder dollar till att förnya sina kärnvapen från 2015 till 2024. Det motsvarar drygt tre svenska statsbudgetar. USA förnyar sina kärnvapenstyrkor i luften, på land och i till sjöss.
USA kommer bland annat uppgradera sina B61-bomber i Europa. Det finns 180 stycken på militärbaser i Tyskland, Italien, Turkiet, Nederländerna och Belgien, enligt Sipri. De kan bäras av Nato-ländernas flygplan F-16 och Tornado. Bomberna kan styras mot sina mål.
– Det är nya typer av system. De är färre men nyare, säger Shannon Kile på Sipri.
Taktiska kärnvapen kan användas i nya situationer
Den nya generationens B61-bomb kommer att vara mer träffsäker och ha mindre laddning än den tidigare versionen. De kan användas i situationer som idag är helt otänkbara eftersom de är mycket träffsäkra och skadorna kan begränsas.
– Det skapar nya användningsområden i ett krig. De kan användas som taktiska kärnvapen. Då kan militära planerare använda vapnen i situationer som de inte skulle göra idag eftersom de kan begränsa den oavsiktliga skadan, berättar Shannon Kile
Ryska kärnvapen nära Sverige
SVT har tidigare berättat om utplacering av Iskander M. Det är ett fordon på hjul som kan avfyra robotar med en räckvidd på 45 till 50 mil. Från den ryska enklaven Kaliningrad kan stridsspetsarna nå Sverige. De är en del av moderniseringen av kärnvapenstyrkorna i Ryssland.
– Ryssland har en stor arsenal. Men jag kan inte säga om de är ett hot. Det är en politisk fråga, säger Shannon Kile på Sipri.
Ryssland moderniserar också sina strategiska kärnvapen. Det är missiler med lång räckvidd som kan avfyras från ubåtar och från land.
Det är bland annat RS-24 Yars. Ryssland satsar också på den nya ubåtsklassen Borei med strategiska kärnvapen. Men Shannon Kile tror att det kan bli svårt att förnya alla gamla kärnvapen från Sovjettiden.
– De ryska kärnvapnen kommer sannolikt bli färre under de närmaste tio åren på grund av den ekonomiska situationen i landet, säger han.
Ingen vill överge kärnvapnen
Trots minskningen i världen är Shannon Kile bekymrad. Han säger att ingen av de nio kärnvapenmakterna – USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea – har visat vilja att överge sina kärnvapen. Viljan är bara retorisk, menar han. Alla kärnvapenstater har antingen påbörjat moderniseringsprogram eller berättat om nya program.
– Bilden är trots den pågående minskningen av antalet kärnvapen ganska dyster. Kärnvapenstaterna har alla visat en stark vilja att i sin nationella kärnvapenstrategi behålla den avskräckande effekt som kärnvapen ger, säger Shannon Kile
Fler kärnvapen i Pakistan
Shannon Kile är också bekymrad över situationen i Pakistan. Där bli kärnvapnen fler. I januari 2016 hade landet 110 till 130 kärnvapenstridsspetsar. Det kan jämföras med 100 till 120 stridsspetsar förra året.
– Det är en strategisk vapenkamp mellan Indien och Pakistan. De har en historia av konflikter. De har dessutom en tredje grupp – terrorister. Det kan leda till militära konflikter, säger han.
Pakistans flygvapen är utvecklat för kärnvapen. Men nu ska Pakistan satsa på både ballistiska missiler och kryssningsmissiler från land. De kommer att ha lång räckvidd. Pakistan har också utvecklat missiler med kort räckvidd för taktiska uppdrag, enligt Sipri.