1. Vad handlar folkomröstningen om?
– Folkomröstningen handlar om Turkiet ska anta förändringar av konstitutionen. Ett ja innebär att en stor del av makten samlas i presidentämbetet och kontrollfunktioner av maktuövningen försvagas, presidenten får ansvar för statsbudgeten och mandat att utse ministrar och viktiga positioner i rättsväsendet. Ett nej innebär att den nuvarande konstitutionen som till stor del är en produkt av militärkuppen 1980 behålls tills vidare.
TV: Så vill Erdogan stärka sin makt
2. Kommer folkomröstningen att bli rättvis?
– Internationella observatörer har kritiserat Turkiet för kraftig överrepresentation av ja-sidan i turkiska medier under valrörelsen. Det råder fortfarande undantagstillstånd i landet efter förra sommarens kuppförsök och partiledaren för det prokurdiska partiet, som tidigare motsatt sig förslaget, sitter fängslad. Rösträkningens legitimitet är det för tidigt att uttala sig om. Men i tidigare val i har resultaten överlag bedömts som pålitliga, även om det förekommit rapporter om mindre oegentligheter.
3. Hur är folkets inställning? Hur ser opinionen ut?
– Regeringspartiet AKP och ultranationalistiska MHP stöder ett ja medan det sekulära mittenvänsterpartiet CHP och prokurdiska HDP stöder ett nej. Enligt opinionsundersökningar är det mycket jämnt. De allra senaste undersökningarna tyder på en knapp ledning för ja-sidan. Men undersökningarnas felmarginal är stor och många väljare har dessutom inte bestämt sig så valet ser ut att bli en rysare in i det sista.
LÄS MER: Splittrad bild på gatorna – sex turkar om folkomröstningen
4. Kommer omröstningsresultatet att respekteras av alla?
– Det är troligt att hårdföra anhängare på vardera sida kommer att ha svårt att acceptera en förlust i det djupt splittrade Turkiet. Därtill betyder ett nej i folkomröstningen inte ett definitivt slut på president Erdogans ambition att införa presidentsystemet. Många väntar sig att Erdogan isåfall kommer försöker driva igenom ett liknande förslag på andra vägar vid ett senare tillfälle.
5. Hur påverkar olika resultat Turkiets relation till Europa?
– President Erdogan har signalerat att Turkiet kan slå in på en ännu hårdare linje gentemot EU om det blir ett ja i folkomröstningen och hotat att riva upp flyktingavtalet. Det har också talats om att återinföra dödsstraffet i Turkiet vilket skulle innebära ett slut på Turkiets status som ansökarland till EU. I praktiken har förhandlingarna stått stilla i flera år och många bedömare menar att krisen mellan Turkiet och EU kan komma att förvärras oavsett valutgången. Men man ska inte glömma att Turkiet gjort tvära vändningar i utrikespolitiken tidigare och till exempel närmat sig Ryssland och Israel efter aggressiva ordkrig.