Under det senaste dryga året har mängder av migranter dykt upp vid övergångar längs Finlands östra gräns – människor som bedöms ha blivit aktivt slussade dit från ryskt håll, som verktyg i så kallad hybridkrigföring.
Avvisningslagen motiveras som en nödvändig åtgärd mot ett ovanligt hot, men det var in i det sista osäkert om den skulle få det breda stöd som krävdes.
Riksdagen röstade i slutänden för lagförslaget med en ytterst liten marginal på två röster, rapporterar finländska medier.
Petar på grundlagen
Den nya lagen är en så kallad undantagslag som ska ge möjlighet till tidsbegränsade överträdelser av grundlagen. För att göra sådana avsteg från grundlagen krävs egentligen två riksdagsbeslut med ett val emellan, men det finns ytterligare en möjlighet i brådskande fall.
Om fem sjättedelar av riksdagens ledamöter – minst 166 av de totalt 200 – går med på det så kan lagstiftningen gå via ett snabbspår.
I fredagens votering, efter flera månaders diskussioner och en avslutande riksdagsdebatt, röstade 167 ledamöter för och 31 emot.
I sista led hängde mycket på finlandssvenska och liberala Svenska folkpartiet (SFP), som på torsdagen meddelade att nio av partiets tio riksdagsledamöter skulle rösta för. Socialdemokratiska SDP tog sent omsider ställning för lagen, men lämnade öppet för enskilda ledamöter att gå emot partilinjen.
Vänsterförbundet och De gröna röstade nej på partinivå och fick sällskap av en handfull socialdemokrater och en SFP:are.
Kan bli rättssak
Att inte låta människor söka asyl strider mot grundläggande rättigheter i såväl finländsk lag som EU-rätt.
Jurister och kritiker har påpekat att EU-kommissionen hypotetiskt kan dra Finland inför rätta och utdöma stora ekonomiska straff om lagen införs.
De pekar på Ungern, som dömts att betala ett miljardbelopp för att ha inskränkt asylrätten, även om landet gjort det av andra skäl.