Det var under söndagskvällen som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan antydde att ett Nato-medlemskap är möjligt för Finland – men eventuellt inte för Sverige. Utspelet har fått stor uppmärksamhet, men i Finland är reaktionerna svala.
– Med en axelryckning har man noterat Erdogans uttalande. Det ligger uppenbart i Natos intresse att vi följs åt i processen, säger Göran Djupsund, professor emeritus i statskunskap vid Åbo Akademi, till SVT.
Erdogans uttalande kan tolkas som ett svar på Finlands utrikesminister Pekka Haavistos antydan den 24 januari om att Finland kan gå vidare med sin Natoansökan utan Sverige. Kort efter uttalandet, liksom vid en presskonferens på måndagen, försäkrade Haavisto dock att huvudspåret fortfarande är ett gemensamt inträde.
– Det man sett här i Finland är ett politiskt nedlugnande, man vill inte förhasta sig och skapa splittring mellan Finland och Sverige, säger SVT:s Finlandskorrespondent Liselott Lindström.
Skillnad i andel kurder
Enligt Göran Djupsund har Finland stor förståelse för Sveriges hållning gentemot Turkiet och betonar att det egentligen inte är så stor skillnad mellan de två nordiska ländernas politik.
– Skillnaden är framförallt att Finland har mycket mindre andel av befolkningen med kopplingar till Turkiet och Kurdistan, säger han och tillägger:
– Landet är inte utsatt för Erdogans aggressivitet på samma sätt som Sverige. Klart att Finland har flera kurdiska röster som är kritiska, men vi har inte samma diskussion om utlämningar av turkiska medborgare.
Del av Erdogans valkampanj
Göran Djupsund menar liksom flera andra bedömare att Erdogans uttalande troligtvis är en del av valkampanjen inför det turkiska presidentvalet i maj.
– Om Erdogan vinner har han haft nytta av att vara tuff mot Sverige och Finland. Jag skulle inte bli förvånad om han vinner presidentvalet och sedan visar en annan sida mot länderna, säger han.
Hör SVT:s Finlandskorrespondent om Finlands reaktioner på Natoutspelet i klippet ovan.