Den nya studien visar att antalet registrerade våldsbrott har ökat med 10,4 procent i den tyska delstaten Niedersachsen och att 92,1 procent av den ökningen tillskrivs asylsökande.
Unga män mellan 14 och 30 år är den grupp som generellt är mest våldsbenägna, och en ovanligt stor andel av den gruppen kom som flyktingar och migranter till Tyskland under 2014 och 2015. Det kan förklara ökningen i våldsstatistiken, enligt studien.
En tredjedel av de registrerade våldsdåden som inte har dödlig utgång riktas mot andra utlänningar, medan offren för rån (70 %) och sexualbrott (58,6 %) oftast är tyskar, enligt studien. 90 procent av offren för dödligt våld är andra asylsökande.
Utsikterna för att stanna viktiga
Studien visar att asylsökande med små utsikter att få stanna i landet är mer benägna att begå brott än till exempel flyktingar från krigsområden som Syrien, Irak och Afghanistan, vars utsikter att stanna i Tyskland är goda. I den gruppen ligger brottsligheten istället under genomsnittet för asylsökande i stort.
Andelen asylsökande från Marocko, Algeriet och Tunisien var bara 0,9 procent av den totala andelen asylsökande men de utgjorde 17,1 procent av de brottsmisstänkta för rån i Niedersachsen.
– Det stod klart för de flesta från Nordafrika att de inte hade några chanser att få stanna, medan krigsflyktingarna snabbt fick signalen om goda utsikter att få skydd. Och då bemödar de sig självklart att inte göra några fel, utan anpassar sig, säger kriminologen Christian Pfeiffer till den tyska public service-kanalen ZDF.
Komplex bild bakom orsakerna
Det finns enligt Pfeiffer, som är författare till utredningen, flera förklaringar till slutsatserna. Han menar till exempel att det är dubbelt så vanligt att brott anmäls om det är en utlänning som pekas ut som förövare. Han anser också att asylsökandes boendeförhållanden och överbeläggningar på flyktingförläggningar spelar in.
Rapporten pekar på också på att återförening av familjer motverkar riskerna för våldsbrott. Familjeåterföreningar har stoppats tillfälligt och är en het politisk stridsfråga i regeringsförhandlingarna i Tyskland.
Studien är gjord i delstaten Niedersachsen med sju miljoner av Tysklands 82 miljoner invånare, på beställning av regeringen.