Det var när juli gick mot augusti som bilder och videor började spridas på sociala medier från Irans tredje största stad Esfahan. Sedan dess har protesterna brett ut sig till flera stora städer som bland annat Teheran, Karaj, Shiraz, Mashhad och Qom. Och missnöjet hos de hundratals, kanske tusentals, som samlats ter sig inte ha någon ände.
Likt protesterna i vintras är det den krystade ekonomiska situationen som frammanat att människor gett sig ut till att börja med. Den redan så fragila ekonomin fick sig ännu en törn när landets valuta dök ytterligare i veckan inför de stundande amerikanska sanktionerna.
Polisen har svarat med tårgas, vattenkanoner och skjutit med gummikulor i försök att skingra massorna, skriver Independent.
Missnöje bland befolkningen
Men protesterna handlar också om hur den varma sommaren lett till extremtorka och vattenbrist, det islamiska styret och regimens intressen i andra länder. På gatorna runt om i landet har det skanderats alltifrån ”Död åt de höga priserna”, ”Nej till Gaza, nej till Libanon” till ”Död åt diktatorn” och ”Glöm Syrien, bry er om oss”.
Iranska myndigheter tillåter inte utländska medier att observera och filma “icke godkända” protester, och de videor som har spridits har inte kunnat verifieras, skriver nyhetsbyrån AFP. Regimens hållning är att det är oppositionella grupper utomlands som ligger bakom materialet.
Enligt den halvofficiella nyhetsbyrån Fars sköts en demonstrant ihjäl i Karaj under lördagen. Skott ska enligt uppgift ha avfyrats från en bil. Fars uppger också att iranska myndigheter har gripit omkring 20 personer, och att många av de som lett protesterna är kvinnor, skriver AP.
Rekordlåg valuta
På måndag väntas de första sanktionerna mot Iran att återinföras, efter att USA i maj drog sig ur kärnenergiavtalet från 2015. Valutan rial har under det senaste året förlorat 80 procent av sitt värde, skriver New York Times och priser på basvaror har nästintill fördubblats. Och många oroar sig nu att situationen kommer förvärras ytterligare.
Fakta: Kärnenergiavtalet
Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas ”P5+1” – det vill säga de fem ständiga medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (USA, Frankrike, Storbritannien, Kina och Ryssland) samt Tyskland.
I och med avtalet ges insyn i Irans atomenergiprogram för att undvika att landet utvecklar kärnvapen, samtidigt som tidigare FN-sanktioner lättas upp.
Den 8 maj beslutade USA:s president Donald Trump att säga upp avtalet och kommer att återinföra ”så kraftfulla sanktioner som möjligt” mot Iran. Samtidigt flaggas för eventuella USA-sanktioner mot länder och företag som handlar med Iran.
De tre undertecknande EU-länderna samt resten av EU vill emellertid hålla fast vid JCPOA.
Källa: TT