Ett flygande laboratorium med mängder av mätinstrument lägger sig bakom ett trafikflygplan och mäter utsläppen i kondensstrimmorna uppe i luften. Speciella guldfärgade och raketliknande instrument finns fästa på utsidan av det förföljande forskningsplanet. Där analyseras utsläppen av partiklar från flygbränslet som är blandat med biobränsle.

Vid flygbasen i Ramstein i Tyskland samarbetar forskare från amerikanska NASA med tyska myndigheter om mätningar på hög höjd av utsläpp av sotpartiklar.

Forskarna anser att det är sotpartiklarna som är en stor bov i klimatdramat. De vita strecken efter flygplanen är ett slags moln som bildas när förtätad vattenånga kondenseras till iskristaller. I dessa iskristaller finns partiklarna och de kan hålla sig svävande länge i luften, om fuktigheten är hög.

Ismolnen hänger kvar

Ibland kan det ta flera timmar innan ismolnen förångas och forskare har nu börjat diskutera hur dessa moln påverkar klimatet. De ”konstgjorda” molnen bildar en skärm mot solljuset och ett lock som hindrar varm luft att tränga upp i atmosfären. Därmed ökar temperaturen och jordens uppvärmning.

Forskarna i Ramstein befarar att omkring tio procent av de centrala delarna av Europa befinner sig under dessa ismoln på grund av den omfattande flygtrafiken. Med hälften av flygfotogenet uppblandat med biobränsle av växten oljedådra (Camelina sativa) har utsläppen av sotpartiklar minskats med mellan 50 och 70 procent, enligt forskarna på NASA och DLR, det tyska luft-och rymdcentret.

– Vi tror oss veta att sotpartiklarna minskar med biobränsle men vi håller nu på att bevisa det genom våra mätningar i luften, säger Rolf Henke, från det tyska luft-och rymdcentret, i den tyska tv-kanalen ARD.

Flera flygbolag använder redan delvis biobränsle, trots att det är flera gånger dyrare än det traditionella flygfotogenet kerosin. Det finns stor efterfrågan på biobränsle men det saknas storskalig produktion.