För huvuddragen och förslagen om ”solidaritet i flyktingmottagandet” har Cecilia Wikström brett stöd i EU-parlamentets stora partigrupper, fullt stöd från EU-kommissionen och från flera viktiga regeringar, men det finns också mycket starkt motstånd.
Stöd och motstånd
Grekland och Italien upprörs över att övriga EU gör så lite för att hjälpa till. Regeringarna i länder som tagit emot flest flyktingar, alltså Tyskland och Sverige, vill ha fördelning och kvoter bland alla EU-länder.
Trycket är alltså starkt för ett permanent regelverk för omfördelning av asylsökande när väldigt många kommer till ett eller några få medlemsländer.
Läs mer: Nytt förslag: Flyktingar får inte välja land
Ungern leder vägrarfront
Den nationalistiska regeringen i Ungern med premiärminister Victor Orban leder vägrarfronten, där också regeringarna i Tjeckien, Slovakien och Polen ingår. Deras argument är att det är viktigt för varje land att besluta vilka personer som får bosätta sig i landet.
Andra argument är att asylsökande, som egentligen vill till Tyskland eller Sverige, inte kommer att integreras och anpassa sig i länder dit de egentligen inte vill komma. Detta blandas med främlingsfientliga argument från en del politiker mot invandring från icke-kristna länder.
Hot om indraget EU-stöd
Från flera andra EU-regeringar har sagts att länderna i Östeuropa inte kan räkna med fortsatta EU-stöd till sitt jordbruk och till regionalpolitisk utveckling, om inte dessa länder också visar solidaritet och tar emot asylsökande.
Budgetförhandlingarna inför EU:s nästa budgetperiod startar snart. En del diplomater i Bryssel talar om att även om det inte sägs officiellt så finns det en insikt från regeringarna i Östeuropa ”att något måste de göra inom flyktingpolitiken”.
Slovakiens regering föreslog att länder som inte vill ta emot EU-kvoter med asylsökande istället ska betala bidrag till andra länders flyktingmottagning, men det har t.ex. svenske statsministern bestämt avvisat som otillräckligt.
Beslutsgång ifrågasätts
Formellt enligt artikel 78 i EU:s grundfördrag ska beslut om flykting- och asylpolitik tas med majoritetsbeslut och enskilda länder kan då köras över. Men Ungern m.fl. regeringar har överklagat ett beslut om tillfälliga kvoter till EU-domstolen och ifrågasätter hela beslutsprocessen.
Flyktingsamarbete – bara för en del?
Efter brexit och brittiska beslutet att lämna EU så talar flera regeringarna om att det behövs ett mer flexibelt EU, där olika länder kan välja vilka områden de vill samarbeta mer kring.
Frågan är om asyl- och flyktingpolitiken är ett sådant område där några länder kan gå vidare. I så fall kvarstår en djupgående splittring och anklagelserna om bristande solidaritet från länder som Ungern.
Målsättningen har varit att försöka enas om en ny asyl- och flyktingpolitik under detta år. Men med de djupa motsättningar som finns är det en osäker tidtabell. Under tiden är utökad gränsbevakning och åtgärder i norra Afrika för att stoppa eller minska strömmen av migranter det EU-ländernas regeringar hittills har kunnat bli eniga om.