I förhandlingarna om biologisk mångfald har urbefolkningar haft en stark närvaro, men inte tyckt att deras röst fått höras. Det menar Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet, som följer mötet från Sverige.
– Därför är det symboliskt viktigt att man fått detta till stånd, att man har ett särskilt organ som behandlar de här frågorna, säger han.
Om beslutet leder till faktiskt inflytande återstår att se.
– Det är ett viktigt steg på vägen i alla fall. Att få större erkännande för sina perspektiv och att man måste ta hänsyn till deras önskemål och situation.
Enligt Linnér kan beslutet vara viktigt för diskussionen som rör finansiering, som det ännu inte fattats beslut om.
Mötet startade för nästan två veckor sedan och skulle ha avslutats på fredagen – men har dragit ut på tiden.
Ytterligare beslut fattat
Senare under lördagen hade mötet enats om ytterligare ett stort beslut, denna gång om att upprätta en fond i syfte att dela på vinsten från digital geninformation.
Beslutet rör information från att kartlägga dna i levande organismer. Den informationen kan användas till att skapa nya produkter – från mat och läkemedel till smink.
Datan kallas digital sekvensinformation (DSI), och kommer ofta från arter som finns i fattiga länder. Utvecklarna kan tjäna miljarder men länderna där datan kommer ifrån får ofta bara ta del av småsmulor.
Fonden, som man nu kommit överens om, syftar till att dela på vinsten till de samhällen där arterna kommer ifrån.
Två frågor återstår
Fortsatt återstår två frågor att beslutas om. Det ena gäller finansieringen av åtgärder som krävs för att skydda naturen, där länder med stora behov vill se en ny fond som säkerställer att pengarna når ut till drabbade lokalsamhällen och urfolk.
Slutligen ska man enas om ett ramverk för hur de mål man kom överens om under COP15 i Montréal ska följas upp.
Tidigare låsning om pengar
Mötet har präglats av världspolitiken och förhandlingar har varit hårda. Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har pekat på Ryssland som ”sätter armarna i kors” under mötet.
Mycket av oenigheterna har handlat om pengar och övervakning, och där har Sverige fått spela en roll i medlingen.
– De rika länderna vill inte ge mer pengar och utvecklingsländerna vill inte mäta och vara transparenta. Den här låsningen måste vi komma ur, har Pourmokhtari tidigare sagt till SVT.
Vad är COP16?
FN-toppmötet om biologisk mångfald, COP16, äger rum i Cali i Colombia den 21 oktober–1 november.
COP står för Conference of the Parties och syftar på parterna i FN:s konvention för biologisk mångfald. 16 anger vilket möte i ordningen det är.
Några frågor som kommer behandlas under COP16 är:
Genomförande. Alla länder ska ha nationella genomförandeplaner på plats inför COP16, eller ha rapporterat in mål. De förväntas visa att deras nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald är anpassade till ramverket.
Finansiering. Hur ska miljöarbetet finansieras? Utvecklingsländerna behöver ekonomiskt stöd för att kunna genomföra ramverket.
Rättvis fördelning av nytta. Detta är ett av huvudmålen i konventionen om biologisk mångfald från 1992 och handlar om hur nyttan av genetiskt material från växter och djur ska fördelas rättvist, till exempel vid tillverkning av läkemedel och liknande.