En av hundratals offentliga avrättningar som sker i Iran varje år. Foto: TT

FN-pengar till Irans drogkrig får kritik

Uppdaterad
Publicerad

Trots att FN:s organ mot brott och narkotika, UNODC, är emot dödsstraff för narkotikabrottslingar, planerar man ett nytt mångmiljonstöd till Irans drogkrig. Detta fastän hundratals människor anklagade för narkotikabrott avrättas i landet varje år. Flera människorättsorganisationer pekar också på en direkt koppling mellan biståndet och avrättningarna.

Samtidigt som FN hyllar Irans anti-drogprogram för dess effektivitet har den iranska regimen ökat avrättningstakten för narkotikabrottslingar.

Enligt FN har redan över 200 personer avrättats i Iran i år.

I fjol avrättades 753 människor i Iran och över hälften av dem anklagades för narkotikabrott. Enligt regimens egen statistik handlar det dock ”endast” om 291 avrättningar 2014.

Och nu är alltså FN:s organ mot brott och narkotika (UNODC) i sluttampen med att färdigställa ett nytt femårigt bidragspaket till Iran.

Danmark drog sig ur

Flera europeiska länder, som i vanliga fall är starka motståndare till dödstraff, väntas bidra med stora summor. Detta trots att en rad organisationer som arbetar mot dödsstraff visat på en direkt koppling mellan biståndet och avrättningar av bland annat oppositionella och minderåriga.

UNODC vill dock inte avslöja vilka länder som kommer att bidra med pengar till det nya femårsavtalet.

– Vi har inget att säga om detta. Jag tänker inte ge dig några namn och vi tänker inte säga något mer om det här, säger Preeta Bannerjee på UNODC:s presskontor till SVT Nyheter.

Flera europeiska länder som tidigare bidragit med stora summor till Irans narkotikabekämpning, däribland Danmark, Storbritannien och Irland, har de senaste åren dragit sig ur samarbetet.  

”Biståndet leder till avrättningar ... det här är en signal till Iran att implementeringen av dödsstraffet är oacceptabelt och något vi inte kan vara inblandade i”, sade till exempel den dåvarande danska biståndsministern Christian Friis Bach 2013.

En europeisk jätte som Frankrike har dock fortsatt att pumpa in pengar till den iranska anti-drogpolisen.

Hyllas för effektiv bekämpning

Biståndspengarna har bland annat gått till utrustning, utbildning och underrättelseverksamhet, som enligt människorättsorganisationer kraftigt stärkt den iranska anti-drogpolisens möjlighet att gripa misstänkta drogsmugglare.  

UNODC-chefen Yury Fedotov var i februari på besök i Iran och offentliggjorde då att det nya avtalet kommer att färdigställas inom de närmsta månaderna. Han hyllade också Irans effektivitet i kampen mot drogerna.

”Inget annat land i världen kan tävla med Iran när det kommer till de mängder narkotika som hittas och beslagtagits”, sade Fedotov.

Han nämnde dock inget om de tusentals iranier som hängts offentligt anklagade för narkotikabrott.

”Hela systemet rättsosäkert”

Reprieve är en av organisationerna som undersökt kopplingen mellan biståndet och avrättningarna.

I en rapport från 2014 visade man att bistånd som skickats till Iran direkt kan kopplas till gripanden och avrättningar av tusentals människor.

– Hela det iranska rättsystemet är rättsosäkert när det kommer till narkotikadomar. Det förekommer tortyr, falska erkännandet, avrättningar av underåriga och av politiska dissidenter. Det här är ett system som tydligt inte går ihop med vad europeiska länder anser vara standard när det kommer till mänskliga rättigheter, säger Dan Dolan från Reprieve till SVT Nyheter.

Dan Dolan är starkt kritisk till att UNODC nu förhandlar om ett nytt biståndspaket med Iran. Han är inte heller förvånad att FN-organet är så hemlighetsfullt om vilka länder som ska bidra med nya biståndspengar. Detta eftersom UNODC:s insamlingsarbete kan bli lidande av offentlig kritik.

Vilka europeiska länder tror du kommer att bidra ekonomiskt?

– Jag kan i nuläget bara spekulera, men om vi tittar på vilka som gett tidigare och som inte utryckt oro över avrättningarna så kan jag tänka mig att både Frankrike och Tyskland kommer att deltaga.

Minderåriga avrättas

Enligt Reprieve och andra människorättsorganisationer är det sällan drogbaronerna som grips och döms till döden. Istället handlar det ofta om fattiga och desperata människor, och även barn, som utnyttjas för den riskfyllda smugglingen av främst heroin och opium.

Ett av många exempel på minderåriga som avrättats i Iran, och som lyfts fram av människorättsorganisationer, är den 15-åriga afghanska pojken Jannat Mir.

I april 2014 hängdes Jannat Mir efter att ha dömts för att ha smugglat heroin från Afghanistan till Iran. Enligt pojkens bror fick Jannat aldrig någon advokat och familjen var för fattig för att frakta tillbaka hans kropp hem till Afghanistan.

”Kontraproduktivt”

Och i december i fjol uppmanade sex människorättsorganisationer, bland annat Reprieve och Human Rights Watch, FN att stoppa allt stöd till Irans anti-drogpolis tills dess att landet avskaffat dödsstraff för narkotikabrott.

I uppmaningen till FN kallades också biståndsprogrammet ineffektivt och kontraproduktivt. Pengarna borde, menade man, istället gå till att exempelvis bekämpa spridningen av hiv bland injektionsmissbrukare och rehabiliteringsprogram för några av landets uppskattningsvis tre miljoner missbrukare.

Fakta: Irans krig mot drogerna

  • Sedan 1979 har Iran avrättat minst 10.000 människor anklagade för narkotikabrott.
  • 70-80 procent av avrättningarna i Iran de senaste fem åren handlar om drogbrottslighet. 
  • Dödsstraff kan enligt lag utdömas för så lite som innehav av 30 gram heroin.
  • En stor del av avrättningarna sker offentligt genom hängning.
  • Storbritannien har varit den största givaren inom UNODC till Irans drogbekämpningsprogram, med knappt 90 miljoner kronor 1998-2012. Även Italien, Tyskland, Frankrike och Danmark har historiskt varit stora bidragsgivare.

Källor: Reprieve, Human Rights Watch

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.