Rapporten, som redogör för det aktuella kunskapsläget, visar att jordens medeltemperatur fortsätter att stiga och redan nu är det varmare än vad det har varit på över 100 000 år. Den redogör också att vissa förändringar är oåterkalleliga, såsom höjda havsnivåer.
– Klimatförändringarna är här nu, Ingen är säker och det påverkar alla. Vi behöver hantera det som en akut kris här och nu, säger Inger Andersen, chef för FN:s miljöprogram UNEP på en digital presskonferens med anledning av rapporten.
Kräver snabbt åtgärder
Mattias Frumerie är Sveriges chefsförhandlare för klimatfrågor och arbetar på Miljödepartementet. Hans förhoppning är att rapporten ger en skjuts inför det internationella klimatmötet i Glasgow i november, och leder till snabba åtgärder.
– Att vi faktiskt kommer att kunna ta de beslut som vi behöver ta och som rapporten också visar på. Det är ett omedelbart agerande som krävs för att vi ska kunna nå Parisavtalets mål, säger han till SVT.
I rapporten konstaterar FN:s klimatpanel, IPCC, att bevisen för att olika typer av extremväder är kopplade till mänsklig påverkan har stärkts sedan den senaste rapporten som kom 2013. Det handlar om ökad risk för mer intensiva värmeböljor, skyfall och extrem torka.
– Förhoppningsvis är det någonting som världens beslutsfattare kan ta till sig: Att det här är en kunskap som vi måste basera vårt agerande på. Och ta de beslut som krävs och genomföra de besluten så vi kan komma in på den utsläppsbana som gör att vi kan hålla oss under 1,5 graders ökning, säger Frumerie.
”Måste jobba ännu hårdare”
Även om EU enats om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030 och USA siktar på att minska koldioxidutsläppen med mellan 50 och 52 procent så saknas löften från andra betydande håll. Till exempel Ryssland och Brasilien, påpekar Frumerie.
– Sveriges delegation måste jobba ännu hårdare. Det handlar också om att vi jobbar tillsammans i EU-kretsen. Dels genom åtgärder inom EU, åtgärder som vi vidtar inom EU, och med det vi gör i relation till länder utanför EU. Framför allt de stora utsläppsländerna behöver komma in och visa på en hög ambitionsnivå.
Klimatkrisen och 1,5-gradersmålet
- Vid klimatmötet i Paris 2015 (COP21) beslutade de deltagande länderna om ett nytt klimatavtal om den globala temperaturhöjningen. Enligt avtalet åtar sig länderna att vart femte år skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser och att hålla höjningen av den globala medeltemperaturen väl under två grader jämfört med förindustriell tid, med sikte på att den ska stanna runt 1,5 grader. Det kallas för 1,5-gradersmålet.
- Om den globala uppvärmningen blir 1,5 grader väntas den genomsnittliga temperaturhöjningen i Sverige bli ännu högre. 1,5–2 grader varmare på sommaren och under vintern så mycket som 2–3 grader.
- För att klara 1,5-gradersmålet måste de globala växthusgasutsläppen halveras till år 2030, vilket ses som en näst intill omöjlig uppgift.
Källa: FN, Global Carbon Project, SMHI, Världsmeteorologiska organisationen, Lunds universitet, COP24 (TT)