Det var en enorm militärparad på Himmelska fridens torg i Peking på tisdagen.

Kronjuvelen var den nya interkontinentala ballistiska roboten Dongfeng (Östanvind) 41. Det har talats om den länge och vissa bilder har läckt i förväg. Men på tisdagen var det första gången som den visades upp officiellt.

– Det är för att avskräcka. Kina vill visa att man har ett system som är toppmodernt i paritet med väst. Men det svårt att säga något om systemets exakta förmåga. Lyckligtvis har vi inte behövt se hur det fungerar i verkligheten, säger Per Olsson, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

290 kärnvapen

Kina tros ha motsvarande 290 stycken kärnvapenstridsspetsar, enligt den senaste bedömningen från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri, som gäller januari 2019.

Det innebär att de har omkring tio gånger fler stridsspetsar än Nordkorea som har mellan 20 och 30 stridsspetsar. Det är i nivå med Frankrike som har 300 stridsspetsar och fler än Storbritanniens 200 stridsspetsar. Det är däremot fortfarande långt efter Rysslands och USA som har över 6 000 kärnstridsspetsar vardera.

Ökad risk

Strax före midsommar sa en av världens ledande kärnvapenexperter att det är en ökad risk att både USA och Ryssland kan ta till kärnvapen. Och i mitten av september skrev över 100 internationella ex-politiker och militärer en appell till FN:s generalförsamling.

De anser att risken för en kärnvapenolycka inte har varit så stor på nästan 60 år och nämner Kubakrisen 1962.

Och nu knappar kärnvapenmakten Kina in militärt på både Ryssland och USA.

– Man säger att man ska bygga en försvarsmakt i världsklass till 2049, säger Per Olsson och fortsätter:

– Det jag ser i Kinas militära moderniseringen är rörelseriktningen. Man kan påstå att Kina befinner sig efter USA. Det har man gjort länge. Men gapet har krympt. Kina är betydligt närmare västerländsk kapacitet än vad man var för 20 år sedan. Frågan är var man kommer att befinna sig om 20 år, säger han.

Når 1 500 mil

Den interkontinentala roboten Dongfeng 41 tros ha längst räckvidd av alla kärnvapenrobotar i världen. Olika räckvidd nämns – upp till 1 500 mil, enligt Center for Strategic and International Studies (CSIS).

Varje robot kan dessutom bära tio stycken stridsspetsar, vilket försvårar avsevärt om någon ska försvara sig.

– Om man har flera små stridsspetsar så kan de göra en sammanlagd större skada en enda stor stridsspets. Många blir också svårare att skjuta ner, säger Per Olsson.

Han tillägger att alla stridsspetsar sannolikt inte skulle vara skarpa laddningar.

– I ett skarpt läge skulle inte alla vara stridsspetsar. En del skulle vara skenmål. Men som försvarare måste du skjuta ner alla stridsspetsar för du vet inte vilket som är skenmålet, säger han.

Skrotat nedrustningsavtal

I augusti 2019 upphörde det så kallade INF-avtalet mellan USA och Ryssland. Det förbjöd länderna att ha landbaserade medeldistansrobotar. Men båda länderna lämnade avtalet.

De anklagade varandra för avtalsbrott. De har även kritiserat att avtalet inte gällde alla kärnvapenstater.

Kina, en av nio kärnvapenmakter, har ett stort antal markbaserade medeldistansrobotar.

– Om avtalet skulle vara formulerat som i dag med de räckvidder som gäller i dag hade det förbjudit i stort sett hela Kinas kärnvapenarsenal, sa Sipris expert Shannon Kile till SVT Nyheter när det blev klart att USA och Ryssland skulle lämna INF-avtalet.