Demonstrationerna i Libanon är nu inne på sin andra vecka. På Beiruts Martyrtorg har för varje dag nya flaggor, tält och scener med högtalarsystem kommit upp.
Bankerna – som höll öppet under landets femtonåriga inbördeskrig – har aldrig varit stängda så länge.
I dag talade landets president Michel Aoun för första gången sedan protesterna började. Han sade att alla som stulit av landets skattepengar ska straffas, och talade om vikten av hårdare lagar mot den vidspridda korruptionen i landet.
Men det besked som demonstranterna kräver, att landets regering ska avgå, kom inte.
”Inte nog”
På Beiruts martyrtorg följde demonstranterna det tv-sända talet. Så snart det var över ljöd ropet som kännetecknat protesterna över torget ännu en gång.
Slagordet ”Killon, ya’ani killon” ”Alla, alltså alla ” riktas mot samtliga landets topp-politiker, vars avgång man kräver.
Libanon har sett massprotester förr. Men den enighet som syns i demonstrationerna är något nytt. I protesterna deltar demonstranter från alla landets religiösa minoriteter.
Ett nytt fenomen
I ett land där det politiska systemet är uppdelat längs religiösa linjer och kristna, druser, sunni- och shiamuslimer har ett visst antal reserverade platser i parlamentet har många av politikerna suttit på sina poster sedan inbördeskrigets slut för nära 30 år sedan.
En skatt på whatsappsamtal och regeringens dåliga hantering av stora skogsbränder blev den utlösande faktorn för protesterna som tog fart förra torsdagen, men de vidgades snabbt till att gälla arbetslösheten och den allmänna korruptionen i landet.
Korruptionen betyder bland annat att el- och vattenförsörjning som libaneserna betalar mycket pengar för inte fungerar. En fjärdedel av Libanons befolkning lever i fattigdom och den djupa ekonomiska krisen gör att pressen på den libanesiska valutan stiger.
Gråtande militärer
Det senaste dygnet har det synts mer militärer på gatorna än tidigare under protesterna. I går skärptes tonen när den libanesiska armén sattes in mot protesterna på flera håll. Mitt på onsdagen skingrade militärer demonstranter både norr och söder om Beirut – och tvingade dem att öppna motorvägar som blockerats.
Armén försökte också stoppa flera tv-kanaler från att filma operationen -en tydlig förändring efter att man de senaste dagarna sagt att armén avstår från att använda våld.Upprörda demonstranter bildade kedja och tv-stationerna fortsatte att sända.
Bilderna på gråtande militärer som uppenbarligen inte ville agera mot civila demonstranter blev virala. Och fler människor strömmade till.
Makten delas
Regeringsmakten i Libanon bygger på en balans mellan de största religiösa grupperna. Presidenten är kristen, premiärministern sunnimuslim och talmannen i parlamentet shiamuslim.
Men demonstranterna har krävt att den sittande regeringen avgår och att en teknokratregering tillsätts för att lösa landets akuta problem.
Presidentens tal togs inte emot med någon entusiasm. ”Protesterna kommer fortsätta och de kommer att bli starkare, säger Rania Masry som stått på Martyrtorget varje dag sedan demonstranterna började.