President Macron påminde också om det lagförslag mot ”islamistisk separatism” regeringen lovat presentera i början av december. Med lagförslaget vill Frankrikes president se utvidgade möjligheter att ingripa mot enskilda eller mot organisationer som förespråkar samhällslösningar som han menar sätter sig över republikens lagar och grundvärderingar.

I ett tal den 2 oktober utvecklade Macron sina tankar bakom lagförslaget. Han menade då att islamismen hotade sådana franska grundvärderingar som jämlikheten mellan könen och, inte minst, den så kallade Laïcité-principen, som innebär rätten att utöva sin religion men också rätten att inte tro, liksom statens neutralitet i religiösa ärenden.

– Laïcité-principen är det kitt som håller samman vårt land, sa Macron i sitt tal. Det måste försvaras bestämt men rättvist. Utan att vi fastnar i den fälla som polemiker och extremister gillrat åt oss och som skulle innebära en stigmatisering av alla muslimer.

Macron beskriver påtryckningar om att införa religiöst anpassade menyer i skolan eller separata badtider för män och kvinnor utifrån religiösa principer som uttryck för en ideologi som han menar skadar sammanhållningen i Frankrike.

Utökat förslag

Lagen ska förbjuda företeelser i den offentliga sektorn som bryter mot ”laïcité-principen” och mot principerna om jämlikhet mellan män och kvinnor.

Han nämner offentligt anställda som av religiösa skäl vägrar skaka hand med personer av det motsatta könet eller kvinnliga offentliganställda som bär slöja som företeelser som inte längre ska accepteras. Reglerna ska även gälla företag som deltar i upphandlingar med den offentliga sektorn.

Endast föreningar som skrivit på ett ”Laïcité-kontrakt” ska få verka i landet. De föreningar som erhåller stöd från det offentliga ska betala tillbaka stöden om de bryter mot det kontraktet. Systemet med utsända imamer som skickas från utlandet för tjänstgöring i muslimska församlingar i Frankrike ska inte längre tillåtas.

För att tidigt delge barnen republikens värderingar ska skolan/förskolan bli obligatorisk redan från och med 3-årsåldern.

Efter oktoberattentaten utökades förslaget med ett förslag om strafförelägganden mot personer som utövar påtryckningar mot offentliganställda på grund av religiösa skäl, till exempel mot lärare.

Lagförslaget är tänkt att presenteras vid ett minstersammanträde den 9 december. Därefter ska det läggas fram för lagrådet för godkännande, vilket kanske inte sker helt friktionsfritt med tanke på att flera punkter berör grundläggande rättigheter. Först efter detta i februari 2021 väntas lagförslaget kunna behandlas i den franska Nationalförsamlingen.

”Försiktigt undrande”

I Frankrike finns mellan 4-6 miljoner muslimer och reaktionerna från dem när det gäller lagförslaget har hittills varit försiktigt undrande, sannolikt beroende på de stämningar som rått efter attentaten i landet. Enstaka röster varnar för att Frankrike på grund av lagförslaget riskerar att dras med i något som islamisterna önskar: att splittra landet.

– Den nationella allergin mot allt religiöst är ett intellektuellt problem och ett politiskt misstag skriver William Marx, professor vid Collège de France i en av få kritiska artiklar om regeringspolitiken.

– Genom att betrakta minsta yttre tecken på religiös tillhörighet som något som är riktat mot republiken, och genom att bortse från religionernas kulturella och känslomässiga dimension, utsätts vi för ytterlighetsreaktioner och oförstående som utnyttjas av terroristerna, skriver han.