Händelsen som Pham talar om inträffade strax efter militärkuppen i Mali i augusti 2020, då Rysslands ambassadör blev den förste utländske diplomaten att träffa juntan med dess ledare Assimi Goïta. Naturligtvis misstänkte alla västerländska diplomater att flaggviftandet var ytterst koreograferat och sedvanlig propaganda à la Kreml.
Men varför var Ryssland så snabba att försöka bli vänskapliga med kuppmakarna i Mali?
Svaret är att Ryssland vill öka sitt fotfäste i Afrika, men har egentligen inte så värst mycket att erbjuda stabila demokratier på kontinenten. Med undantag från export av vete och omfattande försök att sälja rysk kärnkraft. Jämfört med Väst och Kina är Ryssland ett ekonomiskt lilleputtland och kan helt enkelt inte tävla med dessa giganter.
Drar nytta av västs misslyckanden
Men auktoritära stater behöver hjälp med vapen och våld och det kan Ryssland erbjuda. Sedan 2015 har Ryssland tecknat militära samarbetsavtal med 20 länder i Afrika. Och Kreml har visat sig vara snabba att dra nytta av misslyckanden från Väst. Som i Mali.
När det franska styrkorna anlände till Mali 2012 för att hjälpa till att bekämpa militanta islamister i landets norra delar var de ytterst välkomna. Men efter åratal av fransk militär i landet och inget slut på terrorn i sikte började allt fler i Mali se den gamla kolonialmaktens närvaro som något som snarare liknade en ockupation.
När militärjuntan tog makten 2020 var det franska misslyckandet att stävja jihadistvåldet en delorsak. Och, som sagt, Ryssland var inte sent att dra nytta av situationen. I slutet av förra året kom uppgifter om att den ökända Wagnergruppen kommit till landet. Sedan dess har relationen mellan Mali och Frankrike snabbt försämrats.
Stoppade franska medier
Franska medier förbjöds tidigare i år efter att ha rapporterat om att regeringsstyrkorna genomfört massavrättningar, enligt uppgift i samarbete med Wagner.
Och efter att den franska militären nyligen publicerade drönarbilder som sägs visa hur Wagnergruppen försökt arrangera massgravar i syfte att beskylla fransmännen för övergrepp blev nu svaret att Mali helt bryter det militära samarbetet med Frankrike.
Det går bara att spekulera i Rysslands inflytande över utvecklingen i Mali. Men man kan konstatera att Ryssland är duktiga att plocka lågt hängande frukt. Man utnyttjar svaga stater vid väl valda tillfällen och går in med ett minimum av transparens och till inte särskilt hög kostnad heller. Men Rysslands inflytande blir desto större. Fallet Mali är ett franskt fiasko och en rysk triumf.
Putin avancerar i Afrika
Kostnaden för Mali och andra afrikanska länder där Ryssland verkar är desto högre. Inte bara för de hemliga avtal som skrivs för gruvverksamhet i länderna, utan också för att Ryssland har specialiserat sig på att stödja diktatorer, som Bashir i Sudan, och dra nytta av segslitna konflikter som i Centralafrikanska republiken, CAR, där regeringen håller sig med en rysk nationell säkerhetsrådgivare.
I dagarna införde för övrigt CAR som andra landet i världen bitcoin som officiell valuta. Ett sätt att runda sanktionerna mot Ryssland, enligt viss expertis.
Ryssland är möjligen på reträtt i Ukraina, men man avancerar i Afrika. I potten ligger naturresurser, vapenavtal och åtråvärda röster i FN:s generalförsamling. Mali lär i alla fall inte rösta emot Ryssland under överskådlig framtid.