”Det vore oansvarigt”. Så sade Höyreledaren Erna Solberg för fyra år sedan om ett regeringssamarbete med högerpopulistiska Fremskrittspartiet (Frp). Inför årets val har det låtit annorlunda.
I söndagens Agenda sade Solberg att hon hoppas kunna nå enighet med de två borgerliga småpartierna Kristet Folkeparti, Venstre samt med högerpopulistiska Fremskrittspartiet.
– Vi är oeniga om ganska mycket. Men jag tror att det går att nå en enighet, vi tycker lika om så pass mycket, sade Solberg.
Jämfört med förra valet backade Fremskrittspartiet med nästan 7 procent tilll 16,3 procent, men är nästa största parti efter Höyre av de fyra borgerliga som nu ska inleda regeringsförhandlingar.
Signe Bock Segaard, forskare och statsvetare i Norge, säger att Fremskrittspartiet de senaste åren arbetat målmedvetet för att bli ett rumsrent parti – och uppenbarligen lyckats.
– Partiet har i varje fall framstått som mer rumsrena. Fremskrittspartiet har jobbat med sig självt och partiledaren Siv Jensen har tänkt på hur partiet ska framstå som smarta och framhäva andra sidor än den populistiska.
Terrordåden i Oslo och på Utöya 2011 har också påverkat partiet mycket säger Signe Bock Segaard.
– Efter dåden den 22 juli så ändrade man retoriken. Sättet man talar om invandrare ändrades, det blev mer respektfullt i en politisk mening. Man vill inte framstå som rasistiskt.
”Frp hungrigt”
Nu när Höyre får bilda koalitionsregering kan det också bli tal om ministerposter för Fremskrittspartiet tror Signe Bock Segaard.
– Det beror helt på styrkeförhållandena mellan det fyra partierna men Fremskrittspartiet är väldigt hungrigt på regeringsmakt, det är inget tvivel om saken.
Enligt den svenske statsvetaren Ulf Bjereld är det inte så mycket mer än retoriken som skiljer Frp i dag jämfört med för fyra år sedan. För några veckor sedan släppte partiet ett utkast till ny invandringspolitik som väckte stark kritik. Bland annat föreslås språktest för fyraåringar och att personer som invandrar till Norge måste arbeta och betala skatt i tio år innan de får bli medborgare.
– Jag skulle inte säga att det är något som har förändrats i partiets invandringspolitik de senaste fyra åren. De nya förslagen är extrema, säger den S-märkte statsvetaren.
Bjereld anser att Höyre genom att släppa in Frp i ett regeringssamarbete skulle öka chanserna för att även Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti att anses rumsrena.
– Det finns mycket som skiljer de här tre partierna åt men de har alla en extrem invandringspolitik. Släpper man in dem i regeringen skickar man en signal till andra nordiska länder att det är okej. Då sänker man tröskeln för att även släppa in Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti i den politiska värmen.