Fritt spelrum för bosnienserbernas Dodik när omvärlden fokuserar på Ukraina

Uppdaterad
Publicerad

När omvärldens blickar riktas mot situationen i Ukraina, varnar historikern och Balkanexperten Sanimir Resic för att skuggan över Balkan kan utnyttjas av bosnienserbernas ledare, Milorad Dodik, i sina steg mot självständighet för den administrativa entiteten Republika Srpska.

– Ser vi en utökad konflikt i Ukraina tror jag att Dodik kommer att utnyttja situationen och ta nästa steg, det vill säga bryta sig ur federationen, säger Resic.

Senast i förra veckan klubbade regionsparlamentet i Republika Srpska igenom ett lagförslag om att dra sig ur Bosnien-Hercegovinas högsta, juridiska råd och istället etablera egna institutioner inom republiken. Något som väckte starka reaktioner bland övriga federationsledare, liksom av omvärldens högre representant i landet eftersom lagförslaget bryter mot konstitutionen och Bosnien-Hercegovinas rättssystem.

Tidigare har Biden-administrationen infört sanktioner mot Dodik och de senaste dagarna har flera nyhetsbyråer rapporterat om att även EU överväger detsamma.

Hot om federationsupplösning

Spänningarna började redan i somras efter att FN:s dåvarande representant i landet kriminaliserade förnekelse av folkmord och krigsbrott samt glorifiering av krigsbrottsförbrytare.

Förnekelselagen sågs som nödvändig efter en tid då hyllande av krigsbrottslingar och förnekelse av folkmordet i Srebrenica blivit allt vanligare i området. Som svar hotade bosnienserbernas presidentrepresentant, Milorad Dodik, att upplösa federationen och skapa egna militära, ekonomiska och juridiska institutioner.

I januari eskalerade situationen ytterligare efter att Milorad Dodik arrangerat en stor marsch i republikens administrativa huvudstad Banja Luka för att fira 30-årsdagen för republikens grundande och Republika Srpskas deklaration av självständighet. 

En årsdag som fördöms av Bosnien-Hercegovinas högre rättsinstans eftersom den ses som en kränkning av den gemensamhet som landets konstitution vilar på, genom vilken fredsavtalet villkorades, och väcker blodiga minnen av krigsårens vision om ett stor-Serbien.

EU och FN varnar

– Situationen är extra allvarlig just nu eftersom vi ser att Dodik nu går från hot till handling, och även retoriken som i mina öron låter som att den enda vägen framåt för Dodik är ur samarbetet, säger historikern och Balkanexperten Sanimir Resic.

Varningar kommer från både EU och FN om att situationen i Bosnien-Herzegovina inte varit så allvarlig sedan krigsåren under 90-talet och har fördömt Dodiks agerande med uppmaningar om en diplomatisk lösning på spänningarna i området.

Tror Carl Bildt det kommer bli krig, och hur tycker han att Bosnien och Hercegovina ska lösa situationen som råder?

Fakta: Daytonavtalet avslutade kriget

Det tre år långa kriget i Bosnien-Hercegovina, som mellan åren 1992-1995 dödade omkring 100 000 personer och försatte fler än 2 miljoner människor på flykt, fick sitt slut efter Daytonavtalet i vilket man bland annat reglerar hur Bosnien-Hercegovina ska styras, samt vilka landområden som tillhör respektive del med hjälp av ett trepartsstyre där en president representerar respektive folkgrupp (bosnienserber, bosniaker och bosnienkroater).

Dessutom utsågs en omvärldsrepresentant med vetorätt, som skulle säkerställa att fredsavtalet efterföljs. Enligt avtalet förbjuds nya försök till separation av landets territorier.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.