Den kinesiska regimens kontroll över sina medborgares liv på internet blir allt hårdare. Nu har snaran kring en av världens största nätjättar, Google, dragits åt ännu ett snäpp. Efter att de flesta av företagets tjänster, såsom sökfunktionen och bildhantering, redan förbjudits är det nu även dags att säga farväl till mejlsystemet Gmail, rapporterar CNN.

– Gmail har fungerat av och till i Kina, men det har man misstänkt inte beror på att Kina är så snälla, utan för att man använde möjligheten att avlyssna mejlen. Kanske är det så nu att Gmail har uppgraderat säkerheten och då blockerar man i stället, säger Christopher Kullenberg, forskare i vetenskapsteori vid Göteborgsuniversitet, till SVT.

– Det fins en lång historia av en slags katt-och-råtta-lek mellan Google och Kina.

Tidigare prövad strategi

Strategin känns igen från tidigare, menar Christopher Kullenberg. När ett system blir för svårt att avlyssna försöker man i stället putta in nätanvändarna i ett mindre säkert system – eller allra helst ett som Kina själv kontrollerar.

– Gmail är en amerikansk, utländsk tjänst och man kan vilja tvinga in kineserna till en inhemsk, som man har gjort med Facebook och Twitter till exempel, som man har blockerat och gjort kopior av. Det är mycket lättare att avlyssna sociala medier, mejl och hela internet om du själv har kontroll över systemen.

Att den kinesiska befolkningen till synes finner sig i regimens censur har flera förklaringar. För det första handlar det om en rädsla för repressalier för den som går ut och organiserat visar sitt missnöje. Minnet av de misslyckade demokratidemonstrationerna i Hongkong i höstas, där många skadades och greps i sammandrabbningar med polis, lever kvar hos både staten och medborgarna.

– Ingen kommer nog att gå ut och protestera, för då blir man fängslad, säger Christopher Kulleberg.

Många kryphål

Dessutom är censuren trots allt inte så heltäckande som man kan tro. I exempelvis Hongkong,, med viktiga affärsförbindelser till resten av världen, kan man fortfarande surfa relativt fritt.

– Internetcensuren är lite ojämnt fördelad. I de ekonomiska tillväxtzonerna har man en väldigt låg grad av internetcensur och man tillåter nästan alla utländska sajter. På fastlandet, där man inte har lika stort beroende att internet fungerar, har man en väldigt hög grad av censur, säger Christopher Kulleberg.

Slutligen finns också vägar för den som vill och kan att ta sig runt censuren, med hjälp av att köpa in sig på olika utländska privata nätverk (VPN) eller att gå igenom routing- och anonymitetsnätverket Tor.

– Det man har sett tidigare när det gäller internetcensur i Kina är att folk går med på det men ofta hittar bakdörrar igenom systemet och fortsätter använda dem på olika ställen.

”Internetcensuren kom med internet”

Den kinesiska regimen försök att kontrollera internet är bland de absolut mest omfattande i världen. Ett av de främsta verktygen för censruen är en enorm brandvägg vid namn ”Golden Shield” (gyllene skölden), som också kallas ”the great firewall of China”, en anspelning på det engelska namnet på kinesiska muren.

– Golden Shield har funnits sedan slutet av 90-talet. Internetcensuren kom med internet. Det har aldrig funnits ett fritt internet i Kina, säger Christopher Kullenberg.

Kortfattat innehåller Golden Shield helt enkelt en mycket omfattande lista på de sajter, servrar och sökord som blockeras för alla som surfar på nätet inifrån Kina. Brandväggen är dock bara en hörnsten i makten över internet.

– Ett annat sätt att bort saker på internet är att dränka det i en informationsflod. Det finns anställda så kallade nättroll, kommentatorer, som kan sätta spinn på nätet. Det ser vi ju i Sverige också. De är väldigt effektiva. Det är en form av informationsmanipulation.

Egna tjänster vägen till lyckad censur

Den stora nyckeln till den kinesiska internetcensuren framgång, menar Christopher Kullenberg, är dock att Kina har förstått att man måste erbjuda egna varianter av de tjänster man blockerar.

– Det man har lyckats med i Kina, som man inte har lyckats med i till exempel Nordafrika och Mellanöstern, är att man har fått med sig folk på de inhemska sociala medierna. Den stora majoriteten finner sig ändå i att det är på Weibo och inte på Twitter man pratar, säger Christopher Kullenberg

– Det här tror jag är framtiden för internetcensur. Internetcensur är inte att stänga av och slå på. Framtiden är att sakta men säkert fragmentera internet. Det ser vi i Kina, Ryssland, Iran och säkert en massa andra ställen. Du kan inte ta bort en massa saker som människor har börjat bli vana vid. Du måste ersätta dem, för att undvika att människor ska bli upprörda och protesterar.

Flera olika internet

Resultatet kan bli att det globala informations- och kommunikationsnätverket, som är internets själva väsen, i framtiden kan se ut på ett helt nytt sätt.

– Det blir en allt större spricka mellan det internet som vi förstår i Europa och USA och Kinas internet. Vi ser en möjlig fragmentering av internet. Där går Kina verkligen i spetsen, säger Christopher Kullenberg.