En avtalslös hård brexit blir verklighet om positionerna förblir låsta. Kommer inte parlamentets ledamöter överens blir det ingen förlängd förhandlingstid. Om Storbritannien deltar i EU-valet 23 maj kommer tidsfristen för brexit-förhandlingarna att löpa ut 31 oktober. Skulle man däremot inte delta i valet väntar en omedelbar brexit utan avtal 1 juni.

Trots att premiärminister Theresa Mays framförhandlade utträdesavtal med EU röstats ned det inte permanent borta som alternativ. Om May inte får till en kompromiss med Labour, och inget annat alternativ kan få stöd av en majoritet i parlamentet, är det fortfarande möjligt för de inblandade parterna att återgå till premiärministerns avtal.

Regeringen kan välja att försöka förhandla fram ett helt nytt brexit-avtal. Detta skulle då inte innebära mindre ändringar eller tillägg till det redan framförhandlade utträdesavtalet, utan handla om att EU och Storbritannien börjar om från början med att förhandla. Om EU skulle vägra gå in i en sådan förhandling tvingas den brittiska regeringen välja en annan väg.

Kan få samma status som omröstningen 2016, det vill säga icke-bindande och rådgivande. Vissa parlamentsledamöter skulle dock, vid en ny folkomröstning, vilja att resultatet blir bindande. Ett alternativ som diskuteras är att låta folket vid en ny folkomröstning ta ställning till ett skarpt förslag om ett utträdesavtal. Isåfall röstar folket om att acceptera ett avtal om EU-utträde, eller för att stanna kvar i EU. Andra har argumenterat för att en ny folkomröstning även bör innefatta ett röstningsalternativ om hård brexit – att lämna EU utan avtal. Experter som BBC refererar till bedömer att det skulle ta minst 22 veckor att genomföra en ordentlig folkomröstning.

Premiärministern kan lyfta frågan om att tidigarelägga det brittiska parlamentsvalet. Om så blir fallet kommer sannolikt fördelningen av antalet stolar till Tories och Labour, och övriga partier i underhuset, bli annorlunda. Om Theresa May ber om att få tidigarelägga valet äventyrar hon också regeringsmakten. För att det överhuvudtaget ska bli aktuellt måste minst två tredjedelar av parlamentets ledamöter rösta för premiärministerns förslag om tidigarelagt val. Om så blir fallet kan val hållas först 25 dagar efter att det beslutats om i parlamentet.

Om oppositionen riktar en misstroendeförklaring mot regeringen. Då får samtliga ledamöter i parlamentet rösta om huruvida de vill att den sittande regeringen ska få sitta kvar eller ej. Om en majoritet av ledamöterna röstar igenom misstroendet har regeringen 14 dagar på sig att tillräckligt med stöd i parlamentet för att kunna vinna en ny förtroendeomröstning. Om detta misslyckas blir det nyval i landet.

Högst sannolikt krävs en ny folkomröstning eller en ny regering i Storbritannien för att det skulle kunna bli aktuellt att blåsa av hela brexit-processen. Regeringen May har gjort väldigt tydligt att man är fast besluten att genomföra ett utträde ur EU. Men tekniskt sett finns det, enligt beslut i Europadomstolen, inget juridiskt som hindrar Storbritannien att dra tillbaka artikel 50 i EU:s Lissabonfördrag som när den aktiverades för drygt två år sedan satte igång brexit-processen.

Källa: BBC