Vid Natos högkvarter i Bryssel finns numera en extra flaggstång, redo för att den svenska flaggan ska hissas då medlemskapet är klart.

Tvärs över gatan sitter Sveriges Natodelegation. Det är ett fyrtiotal medarbetare som samordnar samarbetet med Nato. Nu väntar nya tider, och man håller på att flytta in i högkvarteret, där de fullvärdiga medlemmarna sitter.

– Det tidigaste man kan hinna få in oss är ungefär 18 månader efter medlemskapet, säger Jonas Haggren som är Sveriges militära representant till Nato.

Finska lärdomar

Nu väntar fler förändringar än ny arbetsplats. Man ska bli en del av Natos administration. Lärdomarna från Finlands inträde är bland annat att informationsmängden ökar rejält. Sverige ska också bidra med personal till Natos organisation.

Försvarsmakten har länge jobbat på anpassningar, men allt är inte klart.

– Vi har god hjälp av Finland, det är en jättebra vän att luta sig mot och ta del av deras erfarenheter, säger Jonas Haggren.

– Vi går in i vad jag skulle kalla etableringsfas två, som nya medlemmar. Till exempel ska vi vara integrerade personalmässigt på 5-6 år.

Stor omställning

Som medlem får Sverige också se Natos försvarsplanering, som man nu ska anpassa sig till.

– Vi har en planering för hur vi ska integrera oss så snabbt som möjligt. Det kommer att gå på relativt kort tid, en till två veckor, säger Jonas Haggren.

Sverige ska skicka soldater till Lettland, kommer andra länder att skicka trupper till Sverige?

– Det kan man inte utesluta.

Jonas Haggren tror att medlemskapet också kommer att påverka hur Sveriges försvar byggs upp, bland annat med satsningar på logistik och ledning.

Hur mycket omställning blir det här för försvaret?

– Jag tror det kommer att bli en omställning för hela Sverige men för Försvarsmakten specifikt så har vi ju en fördel av att vi har jobbat nära Nato. Att sedan komma in i Natos vardag med administration och rutiner, att tänka som en allierad, det tror jag blir en stor omställning.