-Å regeringens och hela vårt lands vägnar är jag djupt ledsen, sade premiärminister David Cameron när den länge emotsedda rapporten om händelserna i januari 1972 offentliggjordes på tisdagen.
De brittiska soldaternas ihjälskjutande av vad som påstods vara bomb- och vapenförsedda demonstranter bidrog till att kraftigt trappa upp konflikten i Nordirland.
-Den blodiga söndagen var en tragedi för de sörjande och skadade och en katastrof för Nordirlands folk, konstaterade Cameron.
Jubel i Derry
Den omfattande rapporten, 5 000 sidor lång, slår fast det som offrens anhöriga har hävdat hela tiden.
-Det här kan inte rättfärdigas på något sätt. Det var fel.
Soldaterna gav sig in efter en order som aldrig borde ha getts. Inga av de dödade var beväpnade, ingen av dem varnades på förhand, sade Cameron inför det brittiska parlamentet.
I Derry – som officiellt fortfarande heter Londonderry, även om den kortare formen blivit allt mer vedertagen – hade ett par tusen människor samlats framför stadshuset där de anhöriga hade fått ta del av rapporten på förhand.
Camerons ursäkt mottogs med applåder, jubel och en känsla av revansch.
-Nu vet hela världen sanningen. Jim mördades. Jim var oskyldig, sade Liam Wray vars 22-årige bror Jim var en av de döda.
Oklart om åtal
Utredningen har tagit tolv år att färdigställa och har kostat mer än två miljarder kronor. Den beordrades en gång i tiden av dåvarande premiärministern Tony Blair som ett sätt att driva på de då pågående fredssamtalen.
Nu finns i stället en oro för att rapporten ska riva upp konflikten igen, i diskussionen om huruvida soldaterna ska åtalas eller inte.
Några säkra besked gavs inte på tisdagen, mer än att hela rapporten nu ska gås igenom ordentligt av det nordirländska åklagarämbetet och även bli föremål för en heldagsdebatt i det brittiska parlamentet i höst.
TT
Bakgrund: Blodiga söndagen
Söndagen den 30 januari 1972 sköt brittiska fallskärmssoldater ihjäl 13 obeväpnade demonstranter under en protestmarsch för medborgerliga rättigheter i Nordirlands näst största stad Derry – officiellt känd som Londonderry. En 14:e avled senare på sjukhus.
Händelsen har gått till historien under namnet Bloody Sunday. Den betraktas allmänt som startpunkten för upptrappningen av den blodiga Nordirlandskonflikten, som krävde 3 600 liv innan våldsamheterna till sist ebbade ut under 2000-talet.
De 13 som sköts ihjäl var tonåringar eller i 20-årsåldern. Händelsen resulterade i stora protester, som har setts som en avgörande orsak till att Storbritannien införde direktstyre över provinsen senare samma år.
Marschen 1972 genomfördes i protest mot att de brittiska myndigheterna beslöt att börja internera misstänkta republikaner utan rättegång.
Irländska republikanska arméns (IRA) påstådda närvaro i demonstrationståget angavs som motivering till att soldaterna öppnade eld.