Mercedes Williams från delstaten Mississippi blev bara 17 år gammal. Hon är en av många unga transpersoner som mördats. Hon slogs brutalt ihjäl av sin ex-pojkvän som var rädd att hans gäng skulle få reda på att han varit ihop med en transperson. I maj dömdes pojkvännen till 49 års fängelse.

Mordet på Mercedes Williams klassades som ett hatbrott. Enligt lagen är ett hatbrott ett brott där förövaren drivs av sin avsky mot personens sexuella läggning, hudfärg eller religion.

Ett konstaterat hatbrott ger därmed strängare straff än om det ”bara” rört sig om mord. Under förhören erkände Williams ex-pojkvän att han mördade henne för att hon var trans.

Statistiken fortsätter gå upp

2017 ser ut att slå ännu ett dystert rekord när det gäller antalet mord på transpersoner. Statistiken har gått upp sedan 2015. Det är personer som redan är utsatta för sina familjers fördömande, och som ofta har svårt att få bostad och jobb. Särskilt i södra USA är hbtq-personer förföljda.

Donald Trumps försök att förbjuda transpersoner från att arbeta inom det amerikanska försvaret har ytterligare ökat deras utsatthet.

– För några veckor sedan yttrade Donald Trump till en grupp journalister att nu måste hbtq-personer passa sig eftersom vicepresidenten Pence helst av allt vill hänga dem. Han sa sen att det var ett skämt, men Pences inställning är väl känd, och den här typen av uttalanden bidrar till att normalisera hat och våld. Det finns människor som bara väntar på en signal, en anledning att begå ett hatbrott, säger Eva Kendrick, chef för Alabama Human Rights Campaign.

”Om vi flyttar blir det två röster färre”

Vi träffas på deras undangömda kontor på en bakgata i Birmingham. Hon är själv lesbisk, hon och hennes partner har en son. I delstaten Alabama där hon bor ökar också antalet hatgrupper som Ku Klux Klan, och hon är ständigt orolig för sin och sin familjs säkerhet.

– Allt jag kan säga är att jag och min fru väljer att stanna kvar, att uppfostra vår son här. Om vi flyttade skulle det vara två röster färre, vi vill stanna och bli en del av förändringen.

En undersökning av Southern Poverty Law Center visar att det idag finns 917 aktiva hatgrupper i USA. Det handlar om invandringsfientliga grupper, Ku Klux Klan, neo-nazister och svarta separatister.

Fler muslimer trakasseras

Människorättsjuristen John Day beskriver hur allt fler muslimer trakasseras. Han bor i Santa Fé i New Mexiko och företräder offer för hatbrott i domstolsförhandlingar.

– Kvinnor som går på gatan får sina huvuddukar avslitna. I Texas brändes nyligen en moské ned.

Hatbrotten drabbar också minoriteter som den amerikanska ursprungsbefolkningen.

– Vi hade ett riktigt tragiskt fall där ett gäng vita ungdomar höll fast en ung navajoindian och med kniv ristade in ett hakkors i ryggen på honom.

Beskyller Donald Trump

John Day och andra amerikanska experter på hatbrott lägger en stor del av skulden på president Donald Trump. Ökningen inleddes efter att han blivit vald som republikanernas kandidat och bedrev en hätsk valkampanj där han anklagade islam för att ”hata oss”, och sade sig vilja införa ett inreseförbud till USA från ett antal namngivna muslimska majoritetsländer.

– Jag har noterat en ökning av antalet hatbrott, riktat mot människors ras, etnicitet och sexuella läggning. Trumps retorik har öppnat slussportarna, det är plötsligt okej att att uttrycka åsikter som förr ansågs oacceptabla att yttra offentligt.

Rasism har plågat USA sedan slaveriet och fördrivandet av amerikanska indianer, landets ursprungsbefolkning. John May anser att de mörkare sidorna av det amerikanska samhället nu arbetat sig upp i dagsljuset.

”Underförstått budskap”

– Vi har en president som säger att det finns ”bra folk” på neo-nazisternas sida, som efter dådet i Charlottesville. Min oro som advokat och åklagare är att det skapar farliga situationer där människor skadas och även dödas.

Han menar att Trump på ett subtilt sätt pekat ut homosexuella och transpersoner såsom olika, genom att vilja förbjuda transpersoner att bli militärer och även förbjuda könsneutrala toaletter.

– Han talar till sin väljarbas när han pekar ut dem som olika, och eftersom de är olika så är det underförstådda budskapet att det är okej att inte gilla dem.

En studie vid California State University visar att antalet anmälda hatbrott ökade med fem procent under 2016 och ser ut att hamna på en ännu större ökning för 2017, uppemot nio procent. Mest har hatbrotten ökat i storstäder som Washington DC och Los Angeles.

Mörkertalet fortfarande stort

Professor Brian Levin säger i en intervju med tidningen Huffington Post att ”det som var så ovanligt med 2016 var att vi såg en dramatisk ökning av antalet hatbrott runt valdagen. Även om det brukar bli oroligt kring valdagen har jag inte sett något liknande under hela min yrkesbana”. I New York femdubblades antalet rapporterade hatbrott veckorna runt valdagen.

Professor Levin tror också att vit makt-högerns genombrott i USA, med en av deras chefsstrateger Steve Bannon som Trumps rådgivare i Vita huset, också normaliserat hatgruppers hets mot folkgrupper som judar och etniska minoriteter.

När det gället hatbrott i USA är mörkertalet fortfarande stort. Kring 250.000 hatbrott om året begås enligt forskarnas beräkningar, men antalet antas i verkligheten vara större. FBI medger att deras metoder för att registrera hatbrott är bristfälliga.

I flera delstater vägrar poliskåren att befatta sig med termer som hatbrott när det till exempel drabbar afroamerikanska transpersoner – den grupp som i dag är mest utsatt för våld och mord.