Hur ofta använder amerikansk polis egentligen dödligt våld mot sina medborgare och vilken betydelse har hudfärgen hos den som drabbas? Frågan har skapat polariserade läger efter flera mycket uppmärksammade dödsskjutningar av obeväpnade unga svarta män i USA – men några säkra svar finns inte.
FBI förvånat
Till och med chefen för USA:s federala polis, FBI, blev förvånad över bristen på tillförlitlig fakta, när han i efterdyningarna av kravallerna och protesterna mot dödsskjutningen av Michael Brown i Ferguson, Missouri, bad sina kollegor att ta fram statistik om hur problematiken egentligen ser ut.
– Jag ville veta hur många av de som skjutits av polis i USA var afroamerikaner. Jag ville se trender, få information. Men personalen kunde inte ge mig siffrorna, och det var inte deras fel, sa James B. Comey, FBI:s chef, i ett tal han höll på Georgetown University i Washington förra året om problemen med rasism i poliskåren.
Stora rapporteringsproblem
Det finns nämligen stora svårigheter med det sätt som dödsskjutningar rapporteras in av polisen i USA. Rapporteringen är inte obligatorisk och därför opålitlig, konstaterade FBI-chefen och citerade en mycket frustrerad polischef i Ferguson som inte lyckats ta reda på ifall polisen där sköt en person per dag, vecka, år eller decennium och som efterlyste fakta och inte ideologi i den debatt som blossat upp i USA kring hur rättsväsendet, inte minst polisen, behandlar sin svarta befolkning.
FBI-chefen Comey gav polischefen i Ferguson rätt och efterlyste bättre data kring hur ofta polisen använder våld mot sina medborgare och mot vem.
– Att inte ha ordentlig, pålitlig fakta att utgå ifrån i debatten öppnar upp för ideologiska åsikter, vilket leder till oroligheter och misstänksamhet och det löser inte heller problemen, sa Comey.
Forskare kritiska
Amerikanska forskare har också pekat på bristerna i statistiken kring det som blivit en av USA:s mest brännande frågor. Nyligen publicerade fyra kriminologer en artikel där de menar att forskningen som hittills gjorts i ämnet inte är tillförlitlig. Vissa studier har kommit fram till att hudfärgen visst spelar roll för den som drabbas av dödligt polisvåld medan andra studier hävdar att den inte gör det.
– Varken de siffror som finns tillgängliga eller tidigare forskning kan användas för att göra en sund bedömning av vilka sociala faktorer som påverkar polisens användning av dödligt våld, om hudfärgen spelar roll och i vilken grad rasism och fördomar påverkar polisens arbete, skriver forskarna.
Flera nya projekt
De senaste åren har en rad projekt startats för att ta reda på mer om polisens användande av dödligt våld. Både Washington Post och brittiska tidningen The Guardian har egna statistikdatabaser över offren för de senaste två årens dödsskjutningar av amerikansk polis.
Enligt Washington Posts sammanställning av statistiken för 2015 dödades det året nära tusen amerikaner av polisen. Den typ av skjutningar som skapat stor debatt i USA, där svarta obeväpnade män skjutits ihjäl av vita polismän, utgjorde fyra procent av fallen.
Av de som dog hade de flesta ett vapen, var självmordsbenägna eller drabbade av annan psykisk sjukdom, eller sprang iväg när polisen bad dem att stanna.
Krav på nationell databas
I majoriteten av de fall där polisen sköt ihjäl en person som attackerat någon eller viftat med ett vapen var förövaren vit. Men oproportionerligt många av de som dödats efter att ha uppvisat betydligt mindre våldsamt beteende var antingen svarta eller latinamerikaner.
Flera ideella organisationer gör också egna, webbaserade kartläggningar, men alla använder olika metoder. Forskare, politiker och experter har därför länge krävt att statistiken och kunskapen om polisvåldet måste förbättras genom skapandet av en nationell databas över skjutningarna.