Varför hålls en folkomröstning om självständighet i irakiska Kurdistan?
Irakiska Kurdistan har haft stora politiska och ekonomiska problem de senaste två åren. Regionen har tvingats leva med sjunkande oljepriser och har varit utan en fungerande regering sedan 2015. Kritikerna menar att president Barzani försöker släta över de växande problemen genom att vädja till kurdernas nationalism och dröm om självständighet.
Och varför just nu?
IS gick till attack i Irak och Syrien 2014 och de tog snabbt över en tredjedel av Irak. Men efter hårda strider har IS trängts tillbaka av kurdiska och irakiska arméstyrkor och de håller bara några små områden. Det finns nu en risk att konkurrerande kurdiska och irakiska styrkor drabbar samman i de områden som övergetts av IS.
Det är samma läge i Syrien där det snabba sönderfallet och tomrummet efter IS skapar instabilitet. Det pågår en tävling om vem som ska ta kontroll över deras områden. Flera länder och grupper tar nu för sig så mycket de kan. Det oroar kurderna som vill skydda och befästa sina gränser.
Nästan alla är emot en folkomröstning, varför är omvärlden oroad?
Israel är det enda landet i regionen som stödjer en kurdisk självständighet: Alla andra är emot, också USA som stöttar kurderna och en gång hjälpte dem få ett visst självstyre.
USA vill i det här läget se till att Irak håller ihop, det räcker med att grannlandet Syrien faller samman. Iran är emot eftersom man inte vill att separatistiska tankar ska sprida sig till iranska kurder.
Och Turkiet med sin långa historia av konflikt med den stora kurdiska befolkningen i nordöstra Turkiet är emot. Iran och Turkiet konkurrerar om inflytande i norra Irak men samtidigt är båda länderna måna om att försöka hålla kurdernas politiska ambitioner i schack.
Har inte kurderna redan självständighet inom Irak?
Jo, ett långtgående självstyre sedan 1992 då USA hjälpte dem gentemot Saddam Hussein. Officiellt är det fortfarande en federal region inom Irak och centralregeringen i Bagdad erkänner inte den kurdiska folkomröstningen.
Men kurderna har strävat efter en egen stat åtminstone sedan slutet på första världskriget. Det var då som västliga stater delade upp Mellanöstern efter det ottomanska rikets kollaps. Kurderna hade fått löften om en egen stat, men så blev det inte. De blev i stället utspridda mellan Turkiet, Iran, Irak och Syrien.
Kurderna är en stor grupp på mer än 30 miljoner människor. De har mer eller mindre fungerande självstyre i KRG i Irak och också i det man kallar Rojava i Syrien.
Kan det som sker i irakiska Kurdistan verkligen ha så stor effekt på regionen och grannländerna?
Kurderna har varit mycket aktiva i kampen mot IS i både Syrien och Irak och har stöd från USA och flera andra länder, men inte från Turkiet.
Folkomröstningen är inte bindande men många oroar sig ändå över att den ska leda till konflikter och misstro mellan grupper.
När det gäller den här explosiva regionen kan kurdiska krav på självständighet orsaka nya konflikter och till och med krig. Kurderna har under de senaste åren lagt under sig oljerika och omtvistade områden runt Kirkuk.
Där bor inte bara kurder, utan också turkmener, araber och kristna. Det är ett område som centralregeringen i Bagdad knappast vill släppa ifrån sig och här kan konflikten ställas på sin spets.