För bara ett år sedan såg Iran ut att vara på väg ut ur kylan, sanktionerna lyftes efter avtalet om nedmontering av kärnprogrammet. Utländska företag stod på kö för att skriva handelsavtal i Teheran. De enorma oljerikedomarna och en konsumentmarknad på 80 miljoner människor var en kraftfull magnet när de politiska hindren var borta.
Ekonomiskt uppsving
Oljeproduktionen ökade och investeringarna i en föråldrad infrastruktur tog fart. Förhoppningen fanns att snabbt få ekonomin på fötter och minska den stora arbetslösheten.
Men det senaste årets utveckling i Syrien, där Iran tillsammans med Ryssland helt vänt krigslyckan till Al Assads fördel, gör omvärlden orolig. Irans militära roll i Syrien, Irak och även Jemen gör många i arabvärlden nervösa. Det shiitiska Irans expansion i regionen är något som framförallt det sunnitiska Saudiarabien försöker motverka. Och Iran idag är en militär stormakt.
Större öppenhet
Med lyftandet av sanktionerna fanns en förhoppning att det skulle påverka den islamiska republiken till större öppenhet och ökad demokrati. Inte minst hoppades man på en större frihet för iranierna och större respekt för mänskliga rättigheter.
Statsminister Stefan Löfven har tagit upp mänskliga rättigheter och frågan om utvecklingen och fredsprocessen i Syrien med de iranska ledarna. Sverige gör det ju också med extra tyngd som medlem av FN:s säkerhetsråd. Samtidigt finns förhoppningen om ett ekonomsikt samarbete som ska gynna bägge länderna och ge jobb.
Dödsstraffet kvar
Det går däremot inte att blunda för att Iran är en teokrati, ett land styrt av prästerskapet, med hårda straff för religiös avvikelse. Fängelserna är fulla av politiska och religiösa oliktänkande, misshandel och tortyr har hört till vardagen och utmätning av dödsstraff fortsätter.
Minskad internationell isolering av Iran kan kanske påverka situationen inne i landet och skapa en större öppenhet. Åtminstone är det vad många av Europas ledare har hoppats på och en anledning till att de välkomnade kärnprogramsavtalet. Det anses ge större stabilitet och minska spänningarna i regionen.
Konfrontation med USA
USA:s nye president Donald Trump har kritiserat avtalet och gått till verbal attack mot Teheran. Det är inte troligt att Trump kommer att vilja riva upp avtalet, men han är beredd på konfrontation med Iran.
Med det skärpta tonläget mellan USA och Iran riskerar öppenheten mot väst att minska. Avspänningen från Obamas tid är över. USA har öka sin militära närvaro utanför Jemen där Iran är involverat. Bedömare menar att USA kan vilja sätta hårt mot hårt där för att motverka Irans inflytande i regionen.
Möjlig motreaktion
Irans president Hassan Rouhani anses vara pragmatisk och inställd på samarbete med väst. Men det finns starka konservativa krafter som är skeptiska mot omvärlden. Vid presidentvalet i maj finns risken, om ordkriget med USA fortsätter, att det kommer en motreaktion. Och att president Rouhani inte blir omvald utan mer hårdföra konservativa krafter tar över.