Branden utbröt på en anläggning vid Natanz kärnenergianläggning, 32 mil söder om huvudstaden Teheran. Inga människor drabbades fysiskt men de materiella skadorna blev stora, säger den iranska atomenergiorganisationens talesperson Behroz Kamalvandi, enligt den statliga nyhetsbyrån Irna på söndagen.
– Incidenten kan sakta ned utvecklingen och produktionen av avancerade centrifuger på medellång sikt … Iran kommer att ersätta den skadade byggnaden med en större som har mer avancerad utrustning, säger Kamalvandi.
Israel och flera västliga länder anklagar Iran för att försöka skaffa kärnvapen, och 2010 attackerades Natanz av datamasken Stuxnet – som allmänt anses ha utvecklats i USA och Israel.
Avancerade centrifuger
2015 enades Iran med P5+1-länderna (de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd samt Tyskland) om begränsningar i landets kärnenergiprogram i utbyte mot sanktionslättnader, inom ramen för avtalet JCPOA. 2018 drog sig USA:s president Donald Trump ur avtalet, vilket året därpå fick Iran att frångå vissa åtaganden, bland annat om anrikning av uran.
JCPOA tillät Iran att bara ha lite drygt 5 000 centrifuger av första generationen vid den i huvudsak underjordiska anläggningen i Natanz, som övervakas av FN-organet IAEA, men landet har nu installerat nya och mer avancerade centrifuger där.
Enligt IAEA fanns inga kärnämnen vid platsen för branden och inga inspektörer var där vid händelsen.
Sannolikt en cyberattack
Tre iranska myndighetskällor, som pratade med Reuters under löfte om anonymitet, sade i fredags en cyberattack sannolikt låg bakom även torsdagens brand.
Iranska myndigheter har offentligt sagt att orsaken till branden har fastslagits, och att den ska offentliggöras senare.
Israels försvarsminister Naftali Bennett sade på söndagen att Israel inte ”nödvändigtvis” ligger bakom varje mystisk incident i Iran.
Fakta: Iranavtalet och sanktioner
Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och av vad som kallas ”P5+1” – de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland. Avtalet syftade till att förhindra att Iran utvecklar kärnvapen – efter decennier av global rädsla för detta.
I utbyte skulle internationella sanktioner mot Iran hävas. JCPOA gav bland annat insyn i Irans atomenergiprogram samtidigt som detta bantades kraftigt.
2018 lämnade dock USA:s president Donald Trump avtalet och därefter har det knakat rejält i fogarna. USA har återinfört tuffa sanktioner mot landet, vilket påverkar andra länders möjligheter att handla med Iran. Teheran har bland annat meddelat att man inte längre följer avtalets begränsningar om hur stort antal centrifuger för urananrikning som får användas.