Ska Island offra sin natur för att släcka utländska dataföretags aldrig sinande törst efter mer el? Hårdraget så är det den frågan som ställs av isländska miljögrupper och markägare som protesterar mot byggandet av vattenkraftsanläggningar i Strandir-området.

Men den beskrivningen stämmer inte med verkligheten, enligt Johann Snorri Sigurbergsson som är chef för affärsutveckling på HS Orka som bygger anläggningarna. Enligt honom så behöver det lokala elnätet helt enkelt byggas ut, och enligt honom är kopplingen mellan projektet och kryptovalutorna tagen ut luften.

– Det överstiger mitt förstånd, säger han i telefon till SVT Nyheter.

Tonar ned egna uppgiften

Sigurbergsson framhåller att det snarare om försök att åka snålskjuts på debatten om den omdiskuterade kryptovaluta-utvinningen. Den digitala ”gruvdriften” har växt kraftigt på Island under de senaste åren och förbrukar i dag mer elektricitet än landets bostäder.

Den uppgiften väckte i fjol stor uppmärksamhet, och källan var då förmodligen Sigurbergsson själv. I dag vill han tona ned den. Visserligen stämmer det, säger han, men det är den tunga industrin med stora smältverk som drar riktigt mycket el på Island – cirka 80 procent.

Därför är – enligt honom – datacentralerna inte en så stor faktor som debatten kan ge intryck av, och den ökade elförbrukning de står för fanns enligt honom redan i näten.

Försök till fotfäste

En andra fråga, som SVT också rapporterat om, är den om hur grön den isländska elen egentligen är. Å ena sidan är i princip all el som produceras på Island förnybar. Å andra sidan så säljer isländska elbolag det så kallade ”miljövärdet” i en stor del av sin el till andra elbolag i Europa, vilket innebär att det 2017 bara var 17 procent av den isländska elen som på pappret var förnybar.

Men enligt Sigurbergsson är kryptoföretagens el, liksom bostäders el, undantaget den försäljningen. Det är enligt honom bara den tunga industrin som inte är ”grönstämplad”, något de kan betala extra för om de vill.

Han säger också att bitcoin mest har blivit ett slagträ i debatten.

– Miljögrupper använder bitcoin-kopplingen för att få fotfäste i deras motstånd mot Strandir-projektet, säger han.

– Det är bara deras sätt att försöka få tryck i debatten.