Efter en knapp majoritet i knesset står det nu klart att den före detta korruptionsåtalade premiärministern, Benjamin Netanyahu, får leda Israels nya extremhögerregering. Denna gång dock med nya koalitionspartner.
Ingen av de tidigare koalitionspartierna eller partier till vänster om högerliberala Likud-partiet ville samarbeta med honom, säger Israel-experten Isabell Schierenbeck.
– Istället lutar han sig mot den här koalitionen där två av tre partier är uttalat högerextrema och ett till och med kommer från Kach-partiet som förbjöds på nittiotalet för sin tydliga våldsbejakande och djupt rasistiska ideologi.
Detta har lett till starka reaktioner – inte minst bland den halva av befolkningen som inte vann valet.
– Jag skulle säga att reaktionerna där har närmast varit panikartade. Jag har kollegor som ser sig om efter jobb utomlands, säger Schierenbeck.
Risk för nedmontering av demokratin
Under torsdagen har flera protester hållits utanför knesset. Det är anti-Netanyahu väljare, HBTQ-aktivister och många vanliga väljare som demonstrerar för att de är oroliga att detta blir ”början på tillbakagången för de demokratiska institutionerna i Israel”, säger Schierenbeck.
De är emot de omtvistade rättsliga reformer som regeringen föreslagit som skulle göra det möjligt för parlamentet att med enkel majoritet ändra på utslag i högsta domstolen. Man är även orolig för nya lagar som skulle inskränka rättigheter för kvinnor, HBTQ-personer och de israeliska palestinierna.
Men framför allt är regeringens uttalade prioritet att utvidga bosättningar oroande, säger Schierenbeck. Dels kommer den att späda på våldsamheterna mellan Israel och palestinierna och dels är den olaglig. Enligt koalitionsavtalet ska en rad illegala bosättningar legaliseras och ockuperad mark annekteras.
På högersidan och bland de ultraortodoxa är det dock jubel som hörs, säger Isabell Schierenbeck. Man får äntligen driva igenom sin politik.
Regeringens politik beroende av USA
Hurvida den nya regeringen kommer att kunna driva sin högerextrema politik beror på hur USA låter Israel och den här regeringen driva den politik de vill ha, säger Schierenbeck.
USA, traditionellt en av Israels starkast allierade, har redan varnat den nya regeringen för att göra demokratiska inskränkningar.
Fakta: Israels politik
Det israeliska parlamentet, knesset, består av en kammare med 120 ledamöter som utses i val vart fjärde år. Men premiärministern kan när som helst utlysa nyval, något som inträffar ofta. Landet har gått till val fem gånger på mindre än fyra år.
Israel styrs oftast av koalitionsregeringar. Eftersom spärren till parlamentet länge låg på 2 procent (vilket 2014 höjdes till 3,25 procent) är det vanligt med allianser av småpartier som vill ta sig in i knesset.
Valet i november 2022 utlystes efter att Naftali Bennett, som då var premiärminister, i juni gick ut med att den splittrade åttapartikoalition som året innan slutit samman för att ta makten från dåvarande premiärminister Benjamin Netanyahus koalition inte längre var hållbar.
Tillsammans med stödpartier nådde 73-årige Netanyahus högerparti Likud därefter en tydlig majoritet i valet den 1 november. Sedan dess har Likud ingått koalitionsavtal med flera partier på den absoluta högerkanten av den politiska skalan. Den regering som svärs in på torsdagen består av en sammansättning av ultraortodoxa partier, Netanyahus parti Likud och en ultranationalistisk religiös fraktion ledd av Itamar Ben-Gvir.
Netanyahu var Israels premiärminister från 1996 till 1999 och därefter från 2009 fram till att han avsattes 2021. Hans ledarskap är en vattendelare i Israel – inte minst då Likudledaren nu träder till makten under en pågående rättegång, där han mot sitt nekande står anklagad för korruption.
Källa: TT