Under den 33 dagar långa rättegången har 109 vittnen berättat sina historier om erfarenheterna av opioider, som förstört tusentals människors liv och kostat Oklahoma miljarder dollar. Det rapporterar CNN.
De starkt beroendeframkallande drogerna, som tillverkas av bland andra Johnson & Johnson men som också finns i illegal narkotika, har sedan 1999 tagit fler än 400 000 amerikaners liv och fortsätter att döda över 100 personer om dagen.
Åklagaren: Pressat läkare att skriva ut opioider
Enligt Oklahomas statsåklagare Mike Hunter bär företaget en del av skulden för drogepidemin, som president Donald Trump kallat ett ”nationellt nödläge”. Hunter menar att Johnson & Johnson varit både framställare och leverantör till andra företag och att bolaget ska ha konspirerat med andra läkemedelsföretag för att aggressivt marknadsföra opioider och dölja fakta om hur beroendeframkallande medicinen är.
Enligt stämningsansökan ska företaget även ha pressat läkare att skriva ut läkemedel innehållande opioider trots att de varit medvetna om de negativa effekterna.
572 miljoner dollar i böter
Delstaten menar att Johnson & Johnson agerat ”knarkkung” och att de orsakat allmänheten obehag och plågor – och har krävt bolaget på nästan 17,2 miljarder dollar för finansieringen av en 30-årsplan för att hantera epidemin.
Nu har domstolen i Oklahoma fattat sitt beslut – och ger delstaten rätt. Företaget döms att betala 572 miljoner dollar, omkring 5,5 miljarder kronor, alltså en lägre summa än den åklagaren yrkat på, för sin roll i delstatens kris, skriver lokala medier.
Företaget själva har hela tiden hävdad sin oskuld och nekar till alla anklagelser. De menar att de felaktigt utmålats som syndabock och kommer att överklaga domen.
Fler rättegångar väntar
Ytterligare två läkemedelsbolag, Teva Pharmaceuticals och Purdue Pharma, omfattades till en början också av åtalet. Dessa valde dock att göra förlikningar på miljonbelopp med delstaten.
Rättegången i Oklahoma som avslutades under måndagen var den första av sitt slag i landet, där en delstat håller ett läkemedelsbolag ansvarigt för att ha förstört tusentals liv. Nu väntar ett dussintal nya rättsprocesser mot företagen i andra delstater, samt ett federalt mål där nästan 2 000 stämningar från andra städer, samhällen och privatpersoner slagits ihop till ett.
Bakgrund: Opioidkrisen i USA
USA:s hälsomyndighet Health and Human Services har slagit fast att USA härjas av en opioidepidemi utan motstycke.
Den anses ha sin grund på 1980- och 1990-talen, då flera läkemedelsbolag började marknadsföra starka värktabletter. I vetenskapliga tidsskrifter argumenterades för ett samhälle där människor var smärtfria, men utan att eventuell beroendeproblematik lyftes. Recept för årslånga bruk skrevs ut för exempelvis ryggvärk, till skillnad från tidigare då opioider – ofta i form av morfin – användes mer selektivt.
Amerikaner åt de beroendeframkallade tabletterna, utvecklade tolerans och ökade sina doser. Om deras läkare vägrade att förnya recepten sökte de sig till svarta marknaden. På 1990- och 2000-talen började människor dö i tusentals i överdoser av främst morfintabletter, heroin eller dess kraftfulla syntetiska kusin fentanyl.
2017 dog 47 600 människor i opioidöverdoser. Mellan 1999 och 2017 beräknas opiaterna ha tagit 400 000 liv. I nuläget beräknas 11,4 miljoner amerikaner missbruka receptbelagda opioider och dagligen dör minst 130 personer av sådana överdoser.
USA:s president Donald Trump utlyste hösten 2017 katastroftillstånd med anledning av opioidkrisen.
Rättsliga processer mot ett antal läkemedelsbolag, som anklagas för att ha bidragit till epidemin, pågår.
Källor: TT, Hhs.gov, cdc.gov, National Institute on Drug Abuse, Council on foreign relations med flera.