Kineserna försöker lugna sina kritiker genom att citera den gamle kinesiska filosofen Konfucius: 

”Den som vill nå framgång måste bereda vägen för andra att också nå framgång”. 

Har Kina siktet inställt på att bli nästa globala supermakt på bekostnad av USA och Ryssland? Eller vill Kina uppriktigt bli en god kraft i världen för hållbar tillväxt? President Xi Jinpings planer väcker lika mycket oro som intresse. 

När toppmötet inleddes på söndagen lovade Xi Jinping ytterligare 128 miljarder kronor till ”århundradets projekt” enligt nyhetsbyrån Reuters. I en tid då inga av världens ledare törs lita på att USA längre är en stabil partner vänds blickarna mot Kina – och de kinesiska ledarna har en grandios plan. De vill sjösätta den största globala infrastruktursatsningen i modern tid. Men som alltid med Kina sker planerna med dubbla motiv. 

Enormt valutaöverskott 

Kina har ett enormt valutaöverskott. Nu säger man sig vilja hjälpa länder med tillväxt och hållbar utveckling. Kina satsar sedan tidigare ofattbara en biljon dollar på projektet den nya sidenvägen eller ”One Belt One Road” (OBOR) som det kallas.

Via Kinas medeltida gamla handelsvägar, både på land och till sjöss vill Kina binda samman Kina med Europa, Mellanöstern och Afrika. Och det är Kina som ska stå för byggandet av vägar, flygplatser, fiberoptiska nät, olje-och gasledningar.

För att förverkliga detta har Kina på senare år bildat flera nya investeringsbanker, som ”Asian Infrastructure Investment Bank” för att med fördelaktiga lån kunna erbjuda länder sina tjänster.

LÄS MER: Kina störst i Afrika

Grekland övertalades ge bort hamn 

Kina säger sig vilja hjälpa till med regional tillväxt och hållbar utveckling. Men lika mycket är det Kina som behöver snabbare rutter för sina varutransporter till Europa och de är på god väg. Det krisande Grekland övertalades att överlämna sin hamn till kineserna för 400 miljoner dollar.

Kina har sedan dess rustat upp hamnen som snart kommer ha samma kapacitet som hamnarna i Rotterdam och Amsterdam. Många av de forna öststaterna i Europa har tecknat avtal med kineserna om att bygga nya flygplatser, järnvägar, vägar och hamnar. Kina skaffar sig härmed sakta men metodiskt växande inflytande i EU genom att en rad länder sätter sig i skuld till Kina.

Redan under finanskrisen erbjöd sig Kina att hjälpa skuldtyngda länder som Spanien genom att köpa upp delar av deras statsskuld. Ingen vet i dag hur stort Kinas ekonomiska inflytande i EU är. 

Johan Lagerkvist, professor i Kinas språk och kultur vid Stockholms universitet, varnar för att omvärldens hunger efter kinesiska pengar kan komma i konflikt när man har att göra med ett starkt land som Kina som inte respekterar mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och demokrati. 

Kinas expansion i Afrika 

Kina är redan sedan många år närvarande i varje afrikanskt land. Även om Kina försett den afrikanska kontinenten med välbehövlig infrastruktur får Kinas närvaro också kritik. De kinesiska affärsavtalen med afrikanska regeringar omges av sekretess. Det är omöjligt för medborgare att få reda på prislappen på de kinesiska byggena eller vad Kina får i gentjänst för sina byggprojekt.

Påfallande ofta har jag under mina resor i Afrika sett hur de infrastrukturprojekt Kina ansvarar för också gynnar deras egna intressen, som en ny järnvägssträckning som hjälper Kina transportera metaller från gruvor till en hamn för vidare transport till Kina. 

Kina möter kritiken med att de är ointresserade av ett nollsummespel men vill skapa ”vinna-vinna-situationer” med sina satsningar. 

Tillväxt bromsat in 

Ett bakomliggande skäl till Kinas storslagna ambitioner är att landets ekonomiska tillväxt bromsat in. Kina är i princip ”färdigbyggt” vad gäller vägar och järnvägar. Nu söker man nya investeringsmarknader. 

På måndagens toppmötet i Peking samlar Kina ett 20-tal världsledare och ministrar från över 100 länder. Europeiska diplomater har anonymt uttryckt olust att man nu kommer sitta sida vid sida med Rysslands president Vladimir Putin, också ledarna  från Turkiet, Filippinerna och Pakistan.

Indien vägrar delta eftersom Kina slutit avtal med Pakistan om att bygga i det omstridda gränsområden Kashmir, som bägge länder gör anspråk på. Kina har till och med finansierat militär övervakning av den kinesisk-pakistanska ekonomiska korridoren som är en del av den nya sidenvägen. Kina satsar också stora summor i den pakistanska hamnen Gwadar, vilket redan rapporteras ha skapat välbehövlig tillväxt i den våldsdrabbade provinsen. 

Det enda land som inte stått på gästlistan är Nordkorea. 

Vill sluta avtal på toppmöte 

På kinesisk tv har det rullat propagandafilmer med intervjuer från tacksamma medborgare i bland annat afrikanska länder som tackar Kina för att ha förbättrat deras länders infrastruktur. Under toppmötet räknar Kina med att sluta ett 50-tal avtal inom kommunikation, energi och transporter.

Många av projekten är politiskt känsliga, till exempel har Kazakstan slutit dyra avtal med Kina för att minska sitt beroende av Ryssland. Där går oljeledningarna numera till Kina, ett exempel på hur Kina alltid ser till att skaffa sig energi till sina enorma fabriker. 

Gått om USA 

Kina har med sin expansion i Afrika visat hur man är kapabel att systematiskt skaffa sig nya handelspartners. 2011 gick man om USA som Afrikas största handelspartner. Genom att nu satsa på nya marknader hoppas de kinesiska ledarna sätta fart på den kinesiska tillväxten så att världens största verkstad åter går för full maskin. 

Men frågan återstår om Kina med denna ekonomiska expansion också har politiska ambitioner. Om Kina nu har sikte på att ta över USA:s roll som supermakt kommer tvivlen hos övriga världsledare att växa.