Insatsen, som går under namnet EU Navfor Med, kommer att börja trots att den inte stöds av någon resolution i FN:s säkerhetsråd, vilket de flesta av EU:s medlemsländer krävt för att man ska kunna verka på libyskt vatten.

Tills vidare kommer insatserna att ske utanför libyskt territorialvatten.

– I vilket fall som helst kan vi starta nu. Det finns saker vi kan göra på internationellt vatten, förklarade EU:s utrikeschef Federica Mogherini på väg in till mötet med utrikesministrarna.

Svenskt stöd för första fasen

Enligt Federica Mogherini är flyktingströmmarna över Medelhavet inte bara en humanitär nödsituation utan också en säkerhetsrisk.

– Nätverk av smugglare har koppplingar till terroristaktiviteter som de även i vissa fall finansierar. Detta bidrar till instabilteten i en region som redan är instabil nog, sade Mogherini när hon i maj vädjade om stöd i FN för EU-aktionen.

– Från svensk sida är vi angelägna om att det ska vila på folkrättslig grund, sade utrikesminister Margot Wallström (S) efter att i torsdags ha fått stöd av riksdagens EU-nämnd för att ge klartecken att starta första fasen av insatsen.

Den första fasen av EU Navfor Med innebär patrullering och kartläggning av smuggelnätverk på ett mer systematiskt sätt än i dag.

Andra fasen mer problematisk

Den andra fasen insatsen är mer problematisk, inte minst från folkrättslig synpunkt.

I fas 2 ska fartyg från Europeiska unionen kunna ingripa mot misstänkta personer och förstöra deras båtar. På den punkten vill svenska regeringen ha mer information och också låta varje medlemsland själv besluta om hur man vill delta.

– Helst skulle vi vilja se att man både har en inbjudan från Libyen och ett FN-mandat, men det kan också vara och/eller, det ena eller det andra, och då sker det enligt folkrättsliga regler, sade Wallström i torsdags.