Under elva kvällar i rad har protester hållits utanför socialdemokratiska PSOE:s partihögkvarter i Madrid. Det handlar om ett kontroversiellt lagförslag om amnesti för katalanska ledare. Enligt El País har protesterna varit delvis våldsamma. Bakom dem står ytterhögerpartiet Vox och andra högerextrema grupperingar.

Osäkert politiskt läge

I lokalvalen i maj gjorde högern stora framsteg. Då utlyste sittande premiärministern Pedro Sánchez från PSOE nyval. Motiveringen löd: ”det är bättre att spanjorerna får mandatet att definiera landets politiska kurs”.

Konservativa Partido popular fick flest röster. Men inte tillräckligt för att bilda regering med samarbetspartiet Vox så turen gick över till Sánchez, enligt AP.

Splittrat politiskt landskap

Det spanska politiska landskapet är splittrat med flera regionala partier som vill ha självständighet. Sánchez har sträckt ut en hand till två: Tillsammans för Katalonien (Junts) och Kataloniens republikanska vänster.

De har ställt motkrav för att rösta på Sánchez: amnesti för katalonska separatister. 2017 arrangerades en folkomröstning. Med ett valdeltagande på 42 procent röstade 90 procent för självständighet, vilket senare utropades. Det hela förklarades olagligt av centralstyret i Madrid och flera av ledarna dömdes till långa fängelsestraff.

Omfattande kritik från högern

I måndags lämnade PSOE in ett lagförslag som upphäver straffen för över 300 involverade i självständighetsrörelsen sedan 2012.

PSOE-ministern Félix Bolaños har hyllat förslaget som ett ”stort steg mot samexisterande” och att lagen skulle ”läka såren”.

Men alla är inte lika positiva. Partido populars ledare Alberto Núñez Feijóo har beskrivit det som att ”ge efter för utpressning” och partikamraten Isabel Díaz Ayuso, regional ledare i Madrid, har kallat det ”en attack på den spanska rättsstaten”, enligt BBC.

Frågan om självständighet för Katalonien är känslig i Spanien. Regionen var ett starkt republikanskt fäste under inbördeskriget och Francodiktaturen slog ner självständighetsrörelsen hårt.