Situationen i östra Kongo har eskalerat och närmar sig ett fullskaligt krig. Om det bryter ut är det nästan oundvikligt att andra dras in i konflikten.

M23-rebellerna från Rwanda inledde offensiven i mineralrika Kivu-provinsen, som ligger i östra Kongo 2021. De har sedan dess beslagtagit stora delar av territoriet, i ett försök att få tillgång till koppar, guld och diamanter som finns i norra Kivu.

Rwanda nekar till att stödja eller vara en del av M23-rebellerna, men en rapport från FN:s säkerhetsråd avslöjade att 3 000 till 4 000 rwandiska soldater har kämpat vid sidan av den tutsiledda gerillagruppen.

Angola, som har medlat för att lösa konflikten, tillkännagav fredsavtalet på tisdagen efter samtal i huvudstaden Luanda och tillade att vapenvilan skulle träda i kraft från midnatt på söndag.

Även Uganda och Kenya har tidigare varit inblandade i att förmedla fredssamtal mellan de stridande parterna.

FN välkomnar vapenvilan och har sagt att de hoppas att avtalet kan leda till en nedtrappning av fientligheterna länderna emellan.

Vapenvilan har tidigare brutits

Många är dock kritiska gentemot det nya avtalet eftersom den tidigare vapenvilan mellan länderna bara höll i några veckor.

– Anledningen till alla de här konflikterna och att det är svårt att få till fred beror inte minst på de enormt rika naturresurserna. Allt för många tjänar på laglösheten för att kunna bryta ut saker som guld och diamanter, säger Ripås.

Även om en vapenvila skulle bli av, kommer den humanitära krisen att kvarstå eftersom det finns över 100 gerillagrupper som är aktiva i den här regionen.

Drabbats av strider i över 30 år

Den östra delen av Demokratiska republiken Kongo har under de senaste 30 åren varit skådeplats för strider mellan både lokala och utländska väpnade grupper, vilket har sina rötter i de regionala krigen på 1990-talet.

FN uppskattar att striderna i regionen har drivit mer än 1,7 miljoner människor på flykt.