FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan har varnat för läget i delstaten Rakhine i Burma och manat till omedelbara insatser för att få stopp på blodsutgjutelsen. Men bläcket hann inte torka på hans rapport innan de värsta våldshändelserna på månader utbröt.
Minst 71 personer har fått sätta livet till vid bakhåll mot gränsposteringar, uppger regeringen. Både poliser och rebeller från den muslimska minoriteten rohingya finns bland de döda.
Samordnad attack
Enligt regeringen ska rohingyarebeller – som med regeringens ordval kallas extremistiska bengaliska terrorister – ha angripit 24 polisposteringar i en samordnad attack. På ett av ställena ska de ha använt en hemmagjord bomb. I ett av angreppen försökte 150 rebeller bryta sig in i en armébas i Rakhine, heter det.
Händelsen är den mest våldsamma i regionen sedan oktober förra året då nio poliser dog i en liknande attack, uppger Reuters.
LÄS MER: Krokig väg för demokrati för Burma
Tidigare våldsamheter
Den gången lanserade Burmas polis en kraftig motoffensiv som bland annat omgärdades av anklagelser om mord och våldtäkter på civila och kraftigt fördömdes av Förenta Nationerna.
Förra årets våldsamheter ledde även till att omkring 87.000 burmesiska muslimer ur folkgruppen rohingya flydde till grannlandet Bangladesh.
FAKTA:BURMA
Burma, också kallat Myanmar, ligger i Sydöstasien och gränsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien.
Landet har drygt 52 miljoner invånare, enligt beräkningar från 2016. Huvudstaden heter Naypyidaw.
Burma koloniserades på 1800-talet av Storbritannien men blev självständigt 1948.
Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010 då en viss demokratisering inleddes.
Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi, som i dag leder en civil regering, tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp.
Konflikten mellan rohingya, en muslimsk folkgrupp, å ena sidan och regeringssidan och majoritetsbefolkningen å den andra har lett till en flyktingvåg. Aung San Suu Kyi har fått kritik för ovilja eller oförmåga att hantera minoritetsbefolkningens rättigheter.
Källor: NE, Landguiden, AFP