Budgeten, som skrevs under av president Vladimir Putin tidigare i veckan, innebär att de ryska försvarsutgifterna ökar med nästan 70 procent. En tredjedel av budgeten ska läggas på militären, nivåer som inte setts sedan sovjettiden, skriver The Moscow Times.
Utöver detta läggs motsvarande 400 miljarder kronor på ”nationell säkerhet”. Pengar som är tänkta att gå till nationalgardet, kriminalvården, säkerhetstjänsten och inrikesdepartementet.
Flera statliga sjukvårdsprogram och insatser för småföretagare får däremot stryka på foten. De statliga ryska mediebolagens medel förblir i princip oförändrade.
Experten: Prioriterar inte befolkningen
På det stora hela ser den ryska ekonomin okej ut, enligt Torbjörn Becker som samtidigt pekar på att man bör ta offentlig rysk statistik med en nypa salt.
– Mycket av det som skapar tillväxt i Ryssland i dag handlar om att man spenderar mycket på att föra krig i Ukraina i stället för att ta hand om sina egna medborgare, säger han.
SVT: Har Ryssland råd med det här?
– Nej, det har inget land egentligen om man bryr sig om hur medborgarna har det. Eftersom Ryssland är en auktoritär stat så kan man prioritera lite som man vill.
– Det är den banan man nu gett sig in på, att inte prioritera välståndet i befolkningen utan i stället satsa på en militär aktion i Ukraina.
Prioriterar krigföring
Ryssland går nu delvis att betrakta som en krigsekonomi, enligt Torbjörn Becker.
– Det skulle jag våga säga. Det är inte så att hela den ryska ekonomin blir en krigsekonomi men i den här processen kommer man förmodligen höja skatter och ta de resurser man behöver för att stoppa in i krigsindustrin. På så sätt sätter man de vanliga marknadsfunktionerna ur spel för att man från statens sida prioriterar krigföring, säger han.