Här röster Ryssland – och presidenten. Foto: TT

Kreml jagar valdeltagande när Putin går mot seger

Uppdaterad
Publicerad

Ryssland håller presidentval men några tvivel på en seger för sittande president Vladimir Putin finns knappast. Det enda egentliga spänningsmomentet är om Putin kan säkra ett högt valdeltagande som kan stärka valets legitimitet. Redan nu strömmar fuskanklagelser in.

Ryska väljare har under söndagen begett sig till vallokaler för att lägga sin röst på någon av de åtta kandidater som ställer upp i presidentvalet. Ryska medier rapporterar flitigt från vallokaler, inklusive de där kandidaterna själva lade sina röster.

– Programmet jag har lagt fram för landet är det rätta, sade Putin själv när han lade sin röst i huvudstaden Moskva.

Ryska oppositionspolitikern Alexej Navalnyj får inte ställa upp i valet. Det på grund av en bedrägeridom som hans anhängare anser vara politiskt motiverad, i syfte att stoppa hans kandidatur. Navalnyj har i stället uppmanat till bojkott.

– Vi erkänner inte detta val, säger han enligt AFP.

Över hälften har röstat

TV-bilder visar när Putin röstar, när ortodoxa kyrkans ledare Kirill röstar, när ryska soldater i Syrien röstar – ja, till och med ryska astronauterna i rymden röstar. Alla ska rösta helt enkelt, det är budskapet som ryska myndigheter velat trumma in i medborgarnas medvetande.

Vid fem på kvällen Moskva-tid uppgavs det officiella valdeltagandet vara knappt 52 procent, enligt lokala medier. Det är flera procent lägre än samma tid år 2008, då det totala valdeltagandet uppgick till knappt 70 procent, enligt The Moscow Times redaktör Eva Hartog.

Eventuellt pekar det på att Kreml kan få svårt att nå upp till sina mål om röstdeltagandet.

Målet: 70 procent

Sjuttio procent är nämligen siffran Putin anses ha satt upp som mål både för valdeltagande och för sin egen röstandel. Ett högt deltagande anses nödvändigt för att ge valet en riktig demokratisk legitimitet, men är inte det lättaste i ett land där den politiska apatin är utbredd.

Väljare lockas till vallokalerna med alltifrån tävlingar och medaljer – till riktade meddelanden och press från arbetsgivaren, enligt medieuppgifter på valdagen. Särskilt för offentliganställda, varav flera vittnat för nyhetsbyrån AP om påtryckningar.

Uppgifter om fusk

En läkare i staden Jekaterinburg beskriver hur hon fick ett telefonsamtal när hon vid lunch ännu inte röstat.

– Min enhetschef ringde mig och sade att jag var den enda som inte hade röstat, säger Jekaterina som av rädsla för repressalier inte vill uppge sitt efternamn.

Jevgenij, en 43-årig mekaniker från Moskva, övervägde att inte rösta.

– Men sedan var svaret enkelt... vill jag ha kvar jobbet så röstar jag, säger han.

Även uppgifter om rent valfusk förekommer, något som är vanligt vid ryska val. Valobservatörsgruppen Golos säger sig ha fått in rapporter om 1 764 incidenter eller regelbrott, rapporterar AFP. Till exempel uppges observatörer har hindrats från att utföra sitt arbete.

Fakta: Presidentvalet i Ryssland

Den 18 mars håller Ryssland presidentval – det sjunde sedan presidentposten infördes under sovjetisk tid, 1991. Om ingen kandidat får mer än 50 procent i den första rundan väntar en avgörande omgång mellan de två toppkandidaterna. I de senaste fyra valen har dock en vinnare kunnat koras omedelbart.

Vladimir Putin, 65, är president sedan 2012 och dessförinnan 2000–2008. 1999–2000 och 2008–2012 var han premiärminister. Formellt oberoende, men uppbackad av maktpartiet Enade Ryssland.

Pavel Grudinin, 57, är chef för ett stort kollektivjordbruk som omvandlats till aktiebolag. Tillhörde länge Enade Ryssland, men representerar nu Kommunistpartiet. Har valtalat bland annat om att återinföra dödsstraffet mot ”pedofiler och galningar”.

Vladimir Zjirinovskij, 71, leder ärkenationalistiska Liberaldemokraterna och har sedan 1991 deltagit i alla ryska presidentval utom ett. Utlovar hårda tag mot landets rika oligarker: ”Det är omöjligt att göra i en demokrati. Därför kommer jag att införa en brutal diktatur”, sade han i en valdebatt i februari.

Ksenia Sobtjak, 36, tv-stjärna och modeikon. Hennes far var borgmästare i S:t Petersburg och något av mentor till Putin. Kandiderar för oppositionsrörelsen Medborgarinitiativet (Grazjdan-In) och har kritiserat Rysslands brist på mångfald och annekteringen av Krim.

Grigorij Javlinskij, 65, var som ung ekonom en av männen bakom den ”chockterapi” som införde marknadsekonomin i Ryssland i början av 1990-talet. Har sedan dess lett det lilla liberala oppositionspartiet Jabloko.

Den reellt oppositionelle politikern Aleksej Navalnyj är diskvalificerad efter att ha dömts till villkorligt fängelse för förskingring – en dom många anser bara kommit till för att hindra honom från att utmana Putin.

Källa: TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.