Hekmatyar har återkommit på den politiska scenen efter 20 år i exil och är inbjuden av regeringen för att medla med talibanerna. Han har spelat en stor roll under landets blodiga moderna historia.
Krigsherren Hekmatyar slogs mot de sovjetiska styrkorna under 80-talet och mot mujahedingrupper under inbördeskriget på 90-talet. Han blev terroriststämplad av USA 2003, anklagad för att stödja attacker av al-Qaida och talibanerna. Sanktionerna mot honom hävdes tidigare i år vilket möjliggjorde hans återkomst till Afghanistan.
Hatad i Kabul
Hekmatyars porträtt har prytt gatorna i Kabul när han efter 20 år återvände till huvudstaden i kortege, draperad i afghanska flaggor tillsammans med sina beväpnade trupper. Men många har även rivit ner bilderna av honom. Han är hatad i Kabul sedan han bombat sönder staden och dödat tusentals människor med raketattacker i mitten av 90-talet.
– Hela staden påverkas – allt är avspärrat. Det är som ett statsbesök, rapporterar Stefan Åsberg från Kabul.
– Den svaga regeringen hoppas att han ska kunna påverka talibanerna att komma till förhandlingsbordet och delta i fredsprocessen. Han har fortfarande många anhängare och även goda kontakter med Pakistan, säger SVT Nyheters korrespondent Stefan Åsberg.
Själva skapa fred
Gulbuddin Hekmatyar hävdade vid massmötet i Kabul idag att afghanerna själva kan skapa fred i landet och därefter ska de tala om för de utländska trupperna att de ska lämna landet.
Ett fredsavtal som slöts i september förra året ger Hekmatyar straffrihet.
– En av de största krigsförbrytarna de senaste 40 åren är plötsligt förlåten. Hans återkomst visar att kulturen med straffrihet fortfarande lever kvar, säger Anders Fänge, styrelseledamot i SAK, Svenska Afghanistankommittén.
Han överskattas
Anders Fänge har arbetat i många år i ledningen för SAK och anser att Hekmatyars inflytande över talibanerna är överskattat, liksom stödet för honom i hans egen politiska rörelse.
– Det stora problemet är den svaga regeringen, säger Anders Fänge. Den har suttit i tre år utan att lyckas att bekämpa korruption och maktmissbruk. De etniska motsättningarna består och talibanerna slåss mot både afghanska styrkor och IS, den Islamiska staten. IS verkar ha ett fungerande nätverk i landet och har lyckats genomföra terrorattacker. Det tyder på att de har en organisatorisk kapacitet, säger han.
LÄS MER: Flera döda i självmordsbomb i Kabul
USA utökar trupper
Den amerikanske presidenten kommer troligen nästa vecka att ta ställning till en utökning av antalet amerikanska soldater i Afghanistan. Militärledningen väntas föreslå att ytterligare mellan 3.000 och 5.000 soldater stationeras i landet för att fortsätta att utbilda och stärka den afghanska armén.
– Utan amerikanska styrkor kommer säkerheten inte att kunna upprätthållas i landet, säger Stefan Åsberg. Talibanerna skulle ta över stora delar om de utländska styrkorna reduceras, säger han.
Ingen idé
– Den afghanska armén har fortfarande stora problem med korruption. Det är ingen idé att utbilda soldater om den afghanska staten inte aktivt bekämpar korruptionen och utser dugliga befälhavare, säger Anders Fänge.
Talibanerna har den senaste tiden stärkt sin ställning i landet och den afghanska samlingsregeringen kontrollerar bara omkring drygt hälften av Afghanistans territorium.
LÄS MER: Dödssiffran stiger efter talibanattack i Afghanistan – uppgifter om över 100 döda
Talibanerna genomförde nyligen en förödande attack mot en militärbas i Mazar-i-Sharif i landets norra del. Talibaner utklädda till afghanska soldater stormade in i kasernen och dödade 140 afghanska soldater, samtidigt som två självmordsbombare utlöste sina sprängladdningar.
Talibanerna har nyligen utlyst sin våroffensiv.
Rekordhöga förluster
Förlustsiffrorna hos de afghanska säkerhetsstyrkorna var rekordhöga under 2016 med 7.000 döda. Antalet döda civila var 3.500 och omkring 8.000 människor skadades under förra året.
I Afghanistan finns nu omkring 9.000 amerikanska soldater. Den största delen används för utbildning men det finns även specialstyrkor som är inblandade i militära operationer mot IS och al-Qaida.
Talibanerna har tiden
– Om Trump utökar den amerikanska närvaron kanske man lyckas hålla tillbaka talibanerna något samtidigt som man cementerar deras vilja till motstånd. De brukar säga: ”Ni har klockorna men vi har tiden”. De har ett långt perspektiv, säger Anders Fänge.
Han anser att USA i stället för militär eskalering borde öka sina ansträngningar att få till stånd politiska samtal.