När Sverige lämnade in en ansökan om Natomedlemskap i maj 2022 trodde alla inblandade att det skulle bli en snabb process.
Så blev det inte. I stället blockerades länge ett svenskt medlemskap av Turkiet och Ungern.
Först nu, 21 månader senare, har samtliga Natoländer godkänt Sverige. Den svenska Natoprocessen har kantats av oförutsedda bakslag och motgångar. Därför känner nog Ulf Kristersson och Tobias Billström idag mer lättnad än glädje över att Ungern till sist sagt ja. Ett av regeringens viktigaste vallöften, att föra Sverige in i Nato, kan därmed bockas av.
Det är en historisk händelse för ett land som i 200 år byggt sin säkerhetspolitik på neutralitetspolitik och alliansfrihet.
Brett stöd i riksdagen
Samtidigt är det knappast något som kommer att leda till några opinionsframgångar för regeringspartierna. En viktig förklaring är att det finns en bred majoritet i riksdagen bakom ett svenskt Natomedlemskap. På samma sätt visar opinionsmätningarna ett brett folkligt stöd för Nato.
De borgerliga partierna har i flera år krävt ett svenskt Natomedlemskap. Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna övergav sitt Natomotstånd efter Rysslands angrepp mot Ukraina 2022. Endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet är emot.
Det som skett idag är ändå viktigt för regeringen. Det handlar inte bara om att infria ett vallöfte. Natomedlemskapet har varit en huvudfråga för Ulf Kristerssons regering sedan tillträdet. Kristersson själv har pekat ut Natomedlemskapet som den enskilt viktigaste frågan för svensk nationell säkerhet.
Moderaterna har också under lång tid drivit på för ett Natomedlemskap. Det är alltså symboliskt av stor betydelse för en moderatledd regering att slutföra Natoprocessen.
Lång och krokig väg
Till detta kommer att en besvärlig fråga nu kan avföras från dagordningen. Kristersson och Billström behöver inte längre oroa sig för själva processen och nya oväntade bakslag. I stället kan regeringen börja arbeta med medlemskapets innehåll och hur Sverige ska profilera sig som alliansens 32:a medlem.
Men vägen hit har varit lång och krokig. Både Ulf Kristersson och Tobias Billström har under processens gång stundtals ägnat sig åt vad som kan betecknas som önsketänkande.
Redan våren 2023 uttalade sig Billström med stor säkerhet om att Sverige skulle vara fullvärdig medlem i samband med Natos toppmöte i Vilnius i juli 2023.
Så blev det inte. Och även om toppmötet i Vilnius på flera sätt blev en besvikelse för den svenska regeringen, gjordes direkt efteråt nya optimistiska uttalanden om ett snart Natointräde. Så blev det inte heller.
F16-plan med i förhandlingarna
Turkiet fortsatte att blockera frågan under hösten. Först i januari i år, när USA gett försäkringar om en affär med amerikanska F16-plan, slutfördes den turkiska ratificeringsprocessen.
Därmed återstod endast Ungern, som uttryckte missnöje med Sverige och svenska politikers kritik mot det styrande partiet Fidesz och dess sätt att styra Ungern.
Ulf Kristerssons besök i Budapest i fredags skapade en öppning för Viktor Orbán, som krävt dialog med Sverige för att förbättra relationen länderna emellan.
När det ungerska parlamentet nu har godkänt Sveriges Natoansökan återstår, om inget oförutsett inträffar, endast formalia innan medlemskapet formellt är fullföljt.