Professeure istället för professeur (lärare), sapeuse-pompière istället för sapeur-pompier (brandman) och mairesse istället för maire (borgmästare) – det är exempel på titlar som Franska akademien nu upphör att motsätta sig. Akademien, som var förebilden för den svenska, är den institution som har ansvar för språkvården i Frankrike. Bland annat ger Akademien ut den officiella ordboken över det franska språket.

Franskan har maskulinum och femininum som sina två grammatiska genus, och de flesta yrkestitlar är maskulina. I vissa fall har de feminina artiklarna ”la” och ”une” lagts till när personen är en kvinna, exempelvis ”la juge” för en kvinnlig domare, men kritiker menar att en feminin böjning av ordet är ett steg mot ett mer jämställt samhälle. Ofta räcker det att lägga till ett -e i slutet av titeln, vilket inte påverkar uttalet.

Konservativ språkpolis

Franska akademien har länge motsatt sig förändringen, men i en ny rapport skriver den att den principiellt inte ser några hinder för feminiserade titlar, så länge dessa inte bryter mot språkliga konventioner och stavningsregler.

När Hélène Carrère d'Encausse blev Akademiens första kvinnliga, ständiga sekreterare 1999 föredrog hon att kallas ”Madame le secrétaire perpetuel”, framför den feminiserade formen ”Madame la secrétaire perpétuelle”. Tjugo år senare tycks dock vinden ha vänt, även inom Akademien.

Motsatt svensk utveckling

I Sverige har utvecklingen och debatten om yrkestitlar snarare gått åt andra hållet. Språkvårdare här föredrar till exempel i regel att använda det neutrala riksdagsledamot om båda könen, istället för riksdagsman och riksdagskvinna.

I andra fransktalande länder som Schweiz, Kanada och Belgien har den språkliga reformen med kvinnliga yrkestitlar genomförts för flera decennier sedan, och Frankrike ser alltså ut att följa i deras fotspår.