I mars protesterade tusentals kvinnor i Brasilien efter mordet på politikern och människorättsaktivisten Marielle Franco. Foto: TT/AP

Kvinnor tar kampen för mänskliga rättigheter

Uppdaterad
Publicerad

Året var 1948 när FN fastslog de mänskliga rättigheter som det kämpas för runt om i världen än i dag. Och enligt en rapport från Amnesty International är det numera kvinnoaktivister som tagit på sig kampen för lika rättigheter.

Denna är måndag är ingen vanlig dag, utan det är FN:s deklaration om mänskliga rättigheters födelsedag.

Hela 70 år har gått sedan generalförsamlingen enades om de 30 artiklar som fastslår att alla människor är lika värda och som avser att skydda rätten till frihet och utbildning, liksom rätten att inte utsättas för bland annat slaveri och tortyr.

”Kvinnors rättigheter hamnar efter”

Dagen till ära har människorättsorganisationen Amnesty International släppt en lägesrapport om mänskliga rättigheter i världen. De som har tagit täten under 2018 är kvinnoaktivister och kvinnoledda grupper, konstaterar Amnesty

För trots att det har gått 70 år, är den utopiska bild som framgår av FN-deklarationen inte en verklighet för alla människor. På flera håll och i många länder, kämpas det fortfarande för det som anses vara grundläggande rättigheter. 

– Kvinnors rättigheter har konstant hamnat efter andra rättigheter och friheter hos regeringar som tror att de kan använda sig av en slags “läpparnas bekännelse” utan att göra något i verkligheten för att skydda rättigheterna hos halva befolkningen, säger Kumi Naidoo, generalsekreterare för Amnesty International.

Två sidor av myntet

Exempel finns från världens alla hörn. I Indien har tusentals människor deltagit i stora protester mot sexuellt våld. I Irland, Polen och Argentina har aborträtten varit i fokus. I Saudiarabien fick kvinnor slutligen börja köra bil i år, men flera som kämpat för detta sitter samtidigt fängslade. I Iran protesteras det mot slöjan, också där med en ständig risk att gripas, skriver Amnesty.

– Vad som är än värre är att många av världens ledare har attackerat kvinnors rättigheter. De driver på en utveckling som förnekar kvinnor deras grundläggande rätt till jämställdhet, säger Kumi Naidoo.

Det finns dock två sidor av detta mynt. Amnesty pekar på att det i dag finns ledare runt om i världen som uttrycker både kvinnohat, homofobi och främligsfientlighet. Dessutom har flera länder i år kunnat visa siffror på att hatbrotten och antisemitismen ökat.

Så kvinnokampen må vara på frammarsch men den präglas också av en nödvändig drivkraft, skriver Amnesty.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.