– Länder som har haft ett historiskt högt mottagande, som Sverige, menar jag behöver mycket lägre invandring. Jag tycker också vi behöver fokusera mer på återvändande, endast 30 procent av de som får ett negativt besked lämnar Europa, säger han.

För att öka andelen som återvänder föreslår han bland annat starkare gränskontroller och att villkora biståndet till ursprungsländer med att de samarbetar och tar emot sina medborgare.

”Överge idén om tvingande omfördelning”

Nu ska parlamentet komma överens om en hållning. Det blir svårt, här finns många starka åsikter. Ännu svårare blir det att hitta en kompromiss som alla medlemsländer accepterar.

– Vi har en gemensam yttre gräns, jag tror att alla inser att vi behöver hantera det här gemensamt. Sen är det ingen hemlighet att det har funnits en stark politisk låsning kring det här med att vi ska ha en tvingande omfördelning från Bryssel. Då säger jag överge den idén och lägg istället fram andra förslag, säger Tobé.

Han föreslår att länder istället ska kunna bidra med pengar till gränskontroll eller med arbetet med återvändande.

V: ”Inrikespolitiskt inspel”

För länder som Grekland och Italien, dit många migranter och asylsökande först kommer, är den frågan känslig. De tycker att de fått ta ett för stort ansvar och vill inte överge tanken på en tvingande omfördelning.

– Vi måste ha samma politik för alla. Det är inte möjligt att vara Europé bara för fördelarna, man måste vara det även när det är svårare, säger den italienske parlamentarikern Salvatore De Meo (EPP).

Också Malin Björk (V) är kritisk.

– Det känns som att rapporten är mer av ett inrikespolitiskt inspel, och inte en del i en EU-lagstiftningsprocess. Vår uppgift är att hitta en lösning där mottagandet blir värdigare så att man slipper de här öfängelserna, och det misslyckas Tobé med i sitt förslag. Han förvärrar och cementerar den befintliga situationen.